Nu behöver vi en framgång, Malena
Kvällens premiär ser jag som relativt bekväm. Däremot är torsdagens precis raka motsatsen. Vi kan köra klyschor som dödens grupp, rena rama getingboet... va’ ni vill.
Det är värre än så. Satan vilken semifinal det kan bli.
Men mer om det sen.
Först om kvällens, naturligtvis, som kan bli nog så dramatisk.
I båda semifinalerna tar sig de tio bästa vidare till lördagens final där Frankrike, Spanien, England, Tyskland och Ryssland ansluter.
Malena Ernman har hamnat i en grupp där vibrationerna och känslan talar för att det ska gå vägen. Trots allt.
Jag menar, opera i världsklass. Låt vara att det nu är i ett helt annat sammanhang, men det är annorlunda, det sticker ut och den märks och ingen i hela startfältet kommer ens i närheten av den rösten. La voix.
Den stora frågan är bara hur popopera tas emot i öst och väst? Själv är jag väldigt kluven, även om jag givetvis hoppas på det bästa. Jag tror det finns två vägval. Antingen blir det succé, eller också floppar vårt bidrag totalt och får knappt några röster alls.
Det är skräckscenariot. Att Sverige för tredje året i rad dissas skoningslöst och inte ens tar sig vidare till lördagens stora final.
Oj, va det skulle svida efter två artondeplaceringar för The Ark och Charlotte Perrelli.
Nu behöver vi en framgång och av just den anledningen vilar ett stort och mycket tungt ansvar på Malena Ernmans axlar - eller röst.
Kvällens semifinalomgång håller definitivt inte samma klass som torsdagens. Och det kan gynna Sverige.
Här har ni Ernmans farligaste motståndare om ni frågar mig:
Vitryssland: Hårdrock i mjuk form. Snygg melodi. Bra röst.
Armenien: Två systrar i småskön stämsång. Medryckande österländska tongångar.
Andorra: Dansk tjej, faktiskt. Välbekant och tryggt. Gitarrbaserad flickpop.
Turkiet: Vickande höfter. Vissa likheter med Turkiets vinnande bidrag från 2003.
Finland: Som E-Type, fast bättre. Stark refräng och den växer. Finland kan absolut göra en ny Lordi, det vill säga vinna.
Malta: Ballad. Fantastisk röst. Pampigt.
Bosnien & Herzegovina: Rockgrupp med skönt driv. Bra röst och en bra låt.
Där har ni sju bidrag som jag tror tar sig till final. Ytterligare tre ska med på den resan. Förhoppningsvis Sverige och kanske även Montenegro och Schweiz.
Torsdagens semifinalfält är alltså inte att leka med. Där återfinns Norges fiolgnidande vitryss, Alexander Rybak, som tillhör förhandsfavoriterna med "Fairytale". Och jag håller med. Alexander påminner inte så lite om vår store idol - Kevin. Utstrålningen. Charmen. Och framför allt... en riktigt bra låt. Men, som sagt, det
är rena getingboet. Det kryllar av starka ballader och som jag ser det har i stort sett (nästan) varje bidrag chansen.
Här är mina favoriter i den andra semifinalen, förutom Norge: Azerbajdzjan (tempostarkt och medryckande med svensken Arash), Ukraina (det svänger) och Irland (läcker tjejrock).
Frankrike, Ryssland, Spanien, England och Ryssland väntar på finalmotståndarna. Noterbart är att Englands bidrag "My time" skrivits av ingen mindre än musikalkompositören Andrew Lloyd Webber och att Frankrike hoppas på sin superstjärna Patricia Kaas som sålt över 16 miljoner album världen över.
I kväll står alltså hoppet till Malena Ernman. Men "La voix" i all ära. Det är ju en helt annan låt från Melodifestivalen som uppmärksammast mest.
Just det.
Tingeling på er!
Så jobbar vi med nyheter