Regissören Neil Labute håller sig till konceptet, men vrider ändå till lite extra om en faders begravning som så totalt spårar ur till en slags buskis.
Det är en brokig skara som samlas och det går snett nästan direkt. En stackare får i sig något olämpligt. Gubbens söner (Rock och Lawrence) tjafsar om vem som ska hålla talet. En dvärg dyker upp och har något att berätta. Och änkan håller på att bli tokig.
Det händer grejer hela tiden, karaktärerna avlöser varandra och det finns ingen som har någon huvudroll i filmen, Ja, det skulle väl vara Chris Rock i så fall som försöker sy ihop det hela till en någorlunda anständig begravning.
Fokus ligger på gästernas personliga problem. Inte så mycket sorgen över den döde. Filmen börjar grav-allvarligt, men efter en kort stund är cirkusen i full gång.