Vilken skön kvartett

Att kalla tv-serien "Sex and the city" för en succé är nästan oförskämt. Den är betydligt större än så.
Nu har det gått fyra år, och serien har blivit en lååååång-film. Resultatet? Tja, ingen lär bli besviken - snarare tårfylld. Det finns ögonblick då känslorna tar över när Carries (Parker), Mirandas (Nixon), Charlottes (Davis) och Samanthas (Cattral) relationsäventyr svänger både hit och dit.
Lyckan ler och svalnar för kompisarna. Carrie, som ska gifta sig med Mr Big (Noth) och är så glad över sin garderob som är större än Gallerian, blir överraskad - milt uttryckt. Men kvinnorna håller ihop och stöttar varandra, även om det stundtals hettar till ganska ordentligt.
Jag såg faktiskt inte ett enda avsnitt i tv. Trodde inte det var min grej. Typ. Men det får jag nog ångra. Jag faller snabbt för den sköna kvartetten som är väldigt intresserade av vänskap, modevisningar, kärlek och inte minst sex. Det här är en film som är lätt att tycka om.