Willy Clay Band faller framåt

PPPP När Kirunabandet Willy Clay Band spelade för branschfolk I Nashville hade många svårt att förstå hur bandet skulle kunna passa i det hårt mallade amerikanska radioformatet: "För mycket country för rockstationerna, för mycket rock för countrystationerna, för alternativt för mainstream och för mainstream för att vara alternativt", lät omdömet. Och det är en beskrivning som passar bra in på Willy Clay Band, vars musik är genreöverskridande utan att för den skull sakna identitet. "Blue" är genomgående behaglig och lättillgänglig, men aldrig någonsin intetsägande eller ointressant. Men vad som främst bär upp plattan är låtarna, som genomgående håller hög klass. Bandet visar upp en känsla för melodier som imponerar, vilket för övrigt också sånginsatserna gör. "Blue" är ett fall framåt för Willy Clay Band i jämförelse med debuten, mycket beroende på att bandet här har renodlat soundet och även hittat sin musikaliska identitet - skön, lättlyssnad country, väl anpassad för både radion och hemmet.