– Åklagaren sade att inga brott hade begåtts. Högt uppsatta myndighetspersoner krävde att han skulle hitta en brottsrubricering. Åklagaren lyckades, och befordrades sedan till en högre tjänst.
Så förklarar kuratorn och utställaren Andrey Erofeev hur det gick till när åtal väcktes mot honom på grund av en konstutställning med samhälls- och regimkritisk konst han arrangerade. Domen sköts upp en dag, enligt Andrey Erofeevs kontakter för att domaren väntade på order från Kreml om vad utfallet skulle bli. Han dömdes i rättegången och fick betala straffkostnaden. En stor summa pengar, men han slapp fängelse. Han får numera inte jobba med konst i Ryssland.
– Åklagaren hittade ett kryphål i lagen och argumenterade för att konsten som ställdes ut påverkar folk till att motsätta sig polisen, militären och regeringen, säger han.
Tillsammans med konstnärerna Alexey Iorsch och Ilya Falkovskij vittnar Andrey Erofeev om ett kulturklimat som censureras, straffas och undertrycks av ryska myndigheter och extrema samhällsgrupper. Genom hot, sabotage och våld angrips konstnärer med regimkritiska budskap.
Greps och hotades
Konstnären Ilya Falkovskij blev gripen av okända, civilklädda personer i sin atelje. Hans konst beslagtogs och i förhör hotades han med fängelse.
– Jag vet inte om det var polisen eller FSB. Inga myndighetsdokument om att jag greps finns. De sa att folket ville fängsla mig, och om jag inte slutar med min konst kommer de att hitta vapen och droger hemma hos mig, vilket kommer ge mig fängelsestraff, säger han.
– Jag frågade dem varför de inte griper riktiga terrorister istället för mig, som bara är en vanlig medborgare. Det var då jag förstod att för dem är konstnären en värre terrorist än den med bomber, konstnären är den som verkligen kan förändra samhället, säger han.
När han inte längre kunde måla bytte han ut visuell konst mot skriven. Hans bok, ungefärligt översatt från ryska till "Militanta trupper mot Putin", är en utredande bok om journalister och författare som tagit till vapen mot regimen. Boken är nu åtalad för extremism och ska ställas inför rätta den andra juli i år.
– Jag blev intresserad av varför dessa journalister och författare bytte ut pennan mot riktiga vapen. Boken handlar om deras liv och tankar.
– Det är en bok om extremism som stämplats som extremistisk. Om man som konstnär eller författare försöker hitta orsaker och en bot för den samhällssjukdom som extremism är så stämplas man själv som extremist, säger han.
Om boken fälls riskerar han själv att förbjudas bedriva publicering av böcker och texter. I värsta fall kan straffet bli hårdare, med böter eller fängelse som påföljd.
Internet som galleri
Alexey Iorsh har tagit starka intryck av de rättegångar som drabbat hans kollegor.
– Jag tillhör den yngre generationens konstnärer som påverkats av dessa rättegångar. Vi har generellt lågt förtroende för etablerade gallerier och konsthallar. Istället har vi korta blixtutställningar på platser dit polisen inte hinner komma, säger han.
För att undvika polisen och lättare kunna sprida sin konst använder han och hans kollegor numera internet i större utsträckning. Men även internet utsätts för restriktioner och lagförslag av de statiga ryska myndigheterna.
– Det är egentligen det enda sättet att visa sin konst på, det är färre begränsningar. Men redan nu räcker det att gilla eller dela material som kan tolkas som extremistiskt på facebook för att ställas inför rätta. Men protestkonsten lever vidare, vi fortsätter att jobba, säger Alexey Iorsh.
Andrey Erofeev håller med, och i sitt tal inför vernissagens öppning framhåller han utställningens vikt.
– Utställningen är jätteviktig, inte bara för Ryssland utan även för hur Europa ser på det ryska samhället. Det samhället är ganska tyst nu, och för det är konstnären en röst. Den rösten fortsätter ropa. Jag hoppas att ni kommer att höra den, säger han.