Konstnärerna Khaled Hafez, Marwa Adel, Mahmud Refat, Ahmed El Shaer och Ammar Abo Bakr, håller med utställningens curator, Nagla Samir, om att revolutionen måste fortsätta.
- När Mubarak avgick och den egyptiska militärens högsta ledning, SCAF, fick makten trodde vi att de värnade om revolutionen. Istället började militären slå ner den med våld. Nu har en civil president blivit vald, men han tillhör Muslimska brödraksapet som stöttat SCAF:s metoder och syften, säger Nagla Samir.
Hon och de övriga konstnärerna är upprörda över hur händelserna i Egypten framställs i medierna - inte bara hemmavid utan även i västvärlden där religiösa motsättningar ofta och gärna blåses upp.
- Bland folket finns inga sådana motsättningar, det är utomstående krafter som konstruerar dem och medierna hakar på, säger Nagla Samir.
Ett års arbete
Havremagasinet är en byggnad med gott om utrymme för konstnärerna, som fått var sitt rum plus gårdsplanen till förfogande. I dag kommer Egyptens ambassadör i Sverige, Osama Elmagdoub, till vernissagen eftersom utställningen är ett samarbete mellan Havremagasinet och Egyptens kulturdepartement.
- När vi arbetat med det här har vi i högsta grad känt oss delaktiga i händelserna på Tahrirtorget. Vid ett tillfälle avgick alla som arbetade på kulturdepartementet men några veckor senare hade de tillträtt igen. Då kunde vi fortsätta, säger Ricky Sandberg, projektledare för Havremagasinet.
- Ja, allt går i vågor i Egypten, säger Nagla Samir.
Revolutionära minnen
Den egyptiska revolutionen tar sig skilda uttryck, vilket tydligt framgår i den nu aktuella utställningen. Den visar vilken betydelse kulturen har i den politiska processen i Egypten.
Det första som möter besökaren är Ammar Abo Bakirs väggmålningar ute vid staketet. Han är, liksom de övriga, en väl etablerad konstnär i Egypten. Han har bland annat arbetat med att dokumentera gamla väggmålningar och islamiska målningar för pilgrimsfärden till Mecka, Haj.
- Före revolutionen sysslade jag inte alls med graffiti, men jag började dokumentera händelserna på gatan för att ge hopp. Jag arbetar med lager på lager för att få med allt. Det blir minnen av revolutionen. Egentligen är väggmålningar en gammal tradition i Egypten med naiva uttryck. Det jag gör är ganska långt från vanlig graffiti.
Marwa Adel är 28 år och yngst bland utställarna. Hon visar digitalt bearbetade fotografier i stora format, tagna uppifrån under det som kallas våldets fredag på Tahrirtorget.
- Den dagen sa regeringen och militären att hotellen kring torget måste flytta på gäster som bodde i rum med fönster som vetter mot torget. Internet och mobilnät stängdes, sedan slogs demonstranterna brutalt ner. Jag gick till de bofasta, för dem kunde man inte flytta, och frågade om jag fick stå på deras balkonger och fotografera, säger hon.
Hon började uttrycka sig med fotografier för fyra år sedan, tack vare en tävling på internet. De här bilderna har hängt i ett av Egyptens äldsta gallerier bland annat.
- Jag fokuserar inte på revolutionen i sig utan på känslorna. Nu är jag glad över att ännu fler människor får se mitt arbete och dela mina känslor, säger Marwa Adel.
Khaled Hafez har varit med på samlingsutställningar i många länder efter sina konststudier i New York och Österrike. Han har gjort en installation av en faraonisk gravkammare. En bildsvit som påminner om fornegyptiska papyrusmålningar dominerar.
Moderna faraoner
Den tidens gudar och gudinnor har han ersatt med kroppar som anses perfekta i dag, men han har behållit det berättande sättet att måla plant, grafiskt och sidledes.
- Mina hieroglyfer handlar om kampen om oljan, krig, skräck och förnedring, säger han.
I ännu ett rum förmedlar ljudkonstnären Mahmoud Refat förändringen i Kairos stadsliv under de två år som gått sedan revolutionen startade, med hjälp av inspelade ljud.
Han är musiker också och experimenterar med improvisationer och elektronik.
Ahmed El Shaer är också en internationellt berest konstnär. Hans dataspel med bilder visar kameler som slåss med svärd mot människor beväpnade med information - och ingen sida vinner.
Ahmed El Shaer visar också ett videoverk om landsflykt.
- Utställningen pågår till 5 januari och den visar att konsten har stor betydelse i den demokratiska processenoch att samtidskonsten ska ha en position även i det lugna Sverige, Peter Sundström, marknadsföringsansvarig för Havremagasinet.