Slitet vampyrdrama för en viss sorts publik

Okej, båda är vampyrrullar, men att jämföra "Twilight" med "Låt den rätte komma in" är som att likna "Gossip girl" vid "Scener ut ett äktenskap" bara för att båda handlar om relationer.

Till skillnad från Oskar i "Låt den rätte" är tonåriga emo-Bella poppis i sin skola. Utom hos Edward, skolans blekaste, vackraste, mest mystiska hunk. Han pendlar mellan att verka dragen till Bella och se ut som om han vill döda henne. Båda visar sig stämma ganska bra. För jodå, Edward är vampyr. Men problemet med att dejta en vampyr är att om han vill kyssa din hals vet du inte om han är upphetsad eller hungrig.

Regissören Catherine Hardwick visade redan med "Tretton" att hon har fint gehör för vibrationerna i tonårsflickors känslosträngar; här sätter hon fingret rätt på den inte ovanliga känslan att verkligen vilja ha den som du verkligen borde undvika.
Och helt ärligt. Om du är en viss sorts femtonårig tjej så innehåller själva siffran fem inte tillräckligt mycket femhet för att räcka till den här filmens betyg. Då spelar det ingen roll att både Kristen Stewart och Robert Pattinson i huvudrollerna ofta ser gravt bajsnödiga ut och att historien känns sliten som förra decenniets vinterdäck. För en del kommer det ändå att finnas för få femmor i de fyra räknesätten för att betygsätta "Twilight".
För de flesta andra räcker det nog med en enda tvåa.