Inget har förändrats

Precis som det blivit tradition att det runt allhelgonahelgen ska komma en ny "Saw"-film, har det blivit kutym att jag ger filmen i fråga en tvåa i betyg. Inget har förändrats i år - Jigsaw är fortfarande död men hans ande lever vidare, den med skräckfilmsmått väldigt komplicerade storyn är fortfarande förvirrande och lemlästningarna är planenligt groteska.

Dock har sprättandet av människokroppar faktiskt minskat i de två senaste upplagorna, något som både är bra och dåligt. Bra eftersom det ger mer utrymme för den makabra mytologi som byggts upp kring mannen som gjort det till sitt livsverk att tvinga människor att rannsaka sig själva genom att pina dem till döds, men dåligt då det synliggör vilken b-produkt "Saw" är när det kommer till hantverk och skådespeleri. Förutom Tobin Bells Jigsaw, som av förklarliga skäl bara dyker upp sparsamt i femman - han är ju ändå död - är skådespeleriet erbarmligt. Att de två andra huvudpersonerna, de genomträiga FBI-agenterna Strahm (Patterson) och Hoffman (Mandylor), dessutom ser identiska ut gör inte saken bättre när historien redan från början är rejält rörig.
Enligt Wikipedia äger handlingen i "Saw V" rum innan "Saw IV:s" epilog, men efter slutet av "Saw III", förutom vissa scener som utspelar sig innan den första filmen. Jag vet inte, men kanske hjälper den infon någon.
Till sist ett stycke inte så oväntad bonusinfo: Nästa år kommer "Saw VI". Jigsaw är med igen, död eller levande.