Gedigna Pernilla på svenska

PIANOPOP. Vid sidan av den egna artistkarriären är Pernilla Andersson skivproducent, frilansmusiker och fiskeentusiast. Jag upptäckte henne i och med förrförra "Cradlehouse" och har lyssnat väldigt mycket på både den och uppföljaren "Cradlehouse". "Thugs and heroes" skulle bli namnet på nästa skiva, men ett par svenskspråkiga låtar kom emellan och på den vägen är det.
Musikaliskt känns hon igen. Det är de svenska texterna som är det nya. Radioaktuella "Johnny Cash och Nina P" fastnar perfekt. Jag gillar även yviga "Ystad badflicka 1957", "Brev från Amerika" - där Jon Voight figurerar - och Olle Ljungström-covern "Jag och min far" i fin duett med pojkvännen Dregen.
Bo Kaspers orkester, Magnus Johansson, Irma och Cajsastina Åkerström är namn som dyker upp i referenskorgen och jag ser gärna att hon gör mer på svenska. Arrangemang, produktion och framförande är klanderfritt. Det är låtmaterialet som är lite ojämnt den här gången, men jag konstaterar två saker. "Vintern blev för lång" är en av 2008 års bästa låtar och Pernilla Andersson släpper aldrig samma skiva två gånger.