Maria Forslund – som lämnade Arvidsjaur när hon var 20 – har sin bakgrund inom modedesign och konst. Hon jobbar som illustratör, ofta på uppdrag av engelska modetidningar. I den världen känner hon höga krav på sig. Därför är det skönt att få vara kreativ inom musiken.
– En riktigt bra låt kan aldrig dö. Mode är dött direkt det kommer på catwalken. Det ska vara nytt hela tiden. Du kan spela gamla låtar från 70-talet, som Neil Young, men det är inte lika lätt för en modeskapare att använda en kollektion gång på gång.
Maria och Edward Forslund träffades på en konsert med Dinosaur Jr.
– Vi insåg att vi har mycket gemensamt, samma smak och samma humor.
För två år sedan startade de Pink Milk. De bor i centrala Göteborg. Där har de också en studio där de skapar musik med stora klanger och tunga trummor.
– Vi är väldigt inspirerade av 80-talet, filmmusik. Vi tänker att det ska vara musik som kunde ha varit soundtrack till 80- och 90-talsfilmer, till ”Terminator” eller ”True romance”. Folk har beskrivit vår musik som filmisk. En dystopisk känsla har vi känt att vi vill ha. Vi lever i det förflutna. Jag lyssnar inte så mycket på ny musik.
Sången delar de på. Edward spelar gitarr och hon trummor. Maria Forslund lärde sig för övrigt att spela trummor i samband med bandstarten, så hon är väldigt ny på den biten.
Hon står för övrigt upp och spelar. Väldigt ovanligt för en trummis.
– Det har en ”o-cool” bakgrund. Jag har ganska ont i ryggen och det är skönt att stå. På scenen får vi en annan kontakt när båda står, förklarar hon.
SVT hade använt deras musik i vinterserien ”Sociala monster” och när det var dags för dokumentärserien ”Kvinnorna från Fröken Frimans tid” fick de uppdraget att göra en cover på ”Drömmens skepp”, men SVT tyckte att versionen blev för mörk. Själva var de jättenöjda.
– I England tyckte de mycket om den. De kan ju inte förstå vad jag sjunger, men de tycker att det låter exotiskt, häftigt, ”bad ass”.
– Låten spreds runt. Det var oväntat. Kerrangs radiostation har spelat oss. BBC också. Och stora tidningar har skrivit om oss. När vi åker på en turné där i vår har vi en liten grund.
Tidigare har de släppt en cover på Foreigners megahit ”I want to know what love is” samt egna låten ”Detroit” och till var och en har Maria gjort en musikvideo. De har alltså skaffat sig en bra grund på bara tre låtar och vill släppa sin musik med omsorg. De samarbetar med en engelsk manager och här hemma delar de skivbolag med Håkan Hellström och Bob Hund. Låtar finns det gott om och troligtvis blir det albumsläpp senare i år.
Nyligen gjorde Pink Milk sin första turné, som förband till Pascal.
– Det är en utmaning att våga stå på scenen. Jag gillar det egentligen inte alls. Vi har mycket rök på scenen och jag känner att musiken är viktigare än mig som artist. Vi är ganska mystiska.
Maria Forslund har inte bott i Arvidsjaur på 15 år, om än hon kommer hem då och då för att hälsa på familjen. Den som hör henne prata kan tro att hon nyligen flyttat därifrån.
– Man blir inte av med rötterna. Arvidsjaur är hemma. Jag saknar naturen, snön och vintern.