Vivi-Anne Lestander och Åke Karlberg är två av många som aldrig fick den samiska identiteten trots att deras förfäder levde som renskötare i hela sitt liv.
- Våra mammor pratade aldrig samiska hemma. Vi fick aldrig lära oss samiska, berättar Vivi-Anne som upplever att hennes mamma, dotter till renskötarparet Bengtsson, lämnade det samiska bakom sig i samband med giftermålet med en "svensk".
Nyväckt intresse
Samtidigt erkänner Vivi-Anne att hon inte intresserade sig för ursprunget, inte förrän nu, på äldre dagar. Hon träffade aldrig sin morfar Lars som gick bort redan 1924.
- Däremot träffade jag mormor, hon levde till 1957.
I dag är Vivi-Anne Lestander och Åke Karlberg stolta över sitt ursprung. I förra veckan invigdes en utställning på Silvermuseet om just renskötarparet Bengtsson. Vivi-Anne, Åke och deras släktingar Lilian Karlberg Callin, Ronald Karlberg, Dagny Skaile, Henrik och Mona Larsson, Elin och Tage Johansson samt Maria Karlberg, har jobbat med faktainsamling och övrig dokumentation sedan 2010 då Sametinget beviljade pengar till projektet. Idén till dokumentationen väcktes redan 2006.
Nya kunskaper
Vivi-Anne och Åke är imponerade av sina förfäders vedermödor. Deras hårda liv på naturens villkor. De bodde i torv- och tältkåtor där också barnen var födda. Tre barn dog för övrigt i unga år.
En skrift med berättelser och många foton har tagits fram. Där finns både släktträd och kartor med platser där renskötarparet Bengtsson haft sina boställen. Platserna har besökts och dokumenterats.
- Visst gick jag miste om att lära mig samiska som ung, men nu har vi gjort något. Från början visste vi nästan ingenting, säger Vivi-Anne stolt.
På utställningen som pågår till och med den 31 mars kan man bland annat beskåda Margreta Bengtssons kolt, hennes utsmyckade hårband och hennes muodda (renskinnskolt). Dessutom har Ronald Karlberg byggt upp en förminskad version av den kåtatyp som paret Bengtsson ofta bodde i.