Under flera år har journalisten och fotografen Maria Söderberg från Arjeplog vandrat i silvrets spår. Både fjällnära längs Nasaleden och till arkiv med historiska dokument. För närvarande studerar hon historia vid Stockholms universitet ”för att få veta hur man går till väga när man letar historiska fakta” som hon säger.
Maria Söderberg vill uppmärksamma fler människor på historieskrivningen om hur norra Sverige erövrades.
– Silverdrömmen är en stark berättelse om Pite lappmark som det är dags att uppgradera, därför att det finns så lite material i nutid.
– Den kopplar ihop vårt land med omvärlden och vi lär oss något om oss själva.
Kampanjen för att uppdatera silverberättelsen tog henne nyligen till Piteå museum. Av de tre gruvepokerna är det den första, 1636-1659, som intresserar henne mest.
– Bergmästaren som var ansvarig för starten bodde med sin familj i Piteå, eller egentligen Öjebyn, där huvudkontoret fanns från 1635.
– Tänk om någon i bygden har upplysningar om andra människor som bodde här vid den tiden!
Hon påpekar också att Nasaleden kommer fram i Lillpite och hoppas att Piteborna upptäcker hur spännande historien om silvret är.
Maria Söderberg försöker att intressera statliga och regionala myndigheter, institutioner, nätverk och föreningar i Norge och Sverige . Hon tycker att en expedition längs Nasaleden behövs och tar som bäst sats för att ansöka om medel.
– Fem personer ska ingå i expeditionen under tre somrar. Till det behövs en halv miljon kronor, konstaterar hon och tillägger att 1600-talsberättelsen om silvret också berör andra länder:
– Sverige var en militärdiktatur, en stormakt i krig. Utvecklingen i norr stannade av på grund av rekryteringen av soldater, men när gruvan i Nasafjäll öppnades behövdes folk där. Då startade koloniseringen av lappmarken på allvar.
Gruvbrytningen skulle enligt förhoppningarna vara med och delfinansiera det 30-åriga kriget. Koloniseringen skedde förutom via malm och farleder med hemska metoder för att kristna befolkningen.
– En gruva kan inte flyttas, därför är malmhantering exklusivt för ett samhälle. Oavsett om malmfyndigheten har varit av godo eller av ondo har den drivit på utvecklingen, säger Maria Söderberg.
I likhet med alla andra norrbottningar i sin generation kan hon inte minnas en enda historie- eller geografilektion under sin skolgång om det som låg närmast och har betytt mest för utvecklingen i historiskt perspektiv. Till exempel hur Pite lappmark formades på 1600-talet.
Nu ser hon framför sig att drömmen om silvret blir så lättillgänglig att den kan intressera turismnäringen:
– Informationen om Nasafjäll är så spännande att vi bara inte kan hålla det här för oss själva! Allt var ”silver” när jag växte upp och så är det ju än i dag.
Maria Söderberg beklagar att det inte finns något standardverk om Nasafjäll. Den användbaraste faktabok hon hittat är läraren och journalisten Janrik Bromés ”Nasafjäll”. Teknikhistoriker Kenneth Awebro har bidragit med en skriftserie från 1980-talet.
– Bromé ägnade tolv år åt att ta fram materialet och gjorde ett fantastiskt pionjärarbete, men boken gavs ut 1923. Ett nytt verk behövs, säger hon och visar ett exemplar i sönderfall.
Själv vandrade Maria Söderberg Nasaleden för första gången 2010. Hon har gått alla fraktsträckor: Mot Skellefteå, Piteå och nordnorska Mo i Rana.
– Jag gjorde det för att få en uppfattning om hur lång tid det tar att gå, för jag vet att det bland turisterna finns stort intresse för historiska vandringar. Varje riktning tar cirka tolv dagar.
Maria Söderberg bor i Enskede gård och tillbringar ungefär en tredjedel av året i Arjeplog. Hon vistas på Nasafjäll en eller flera gånger varje sommar.