"En fördel med pandemin är att det inte har varit någon press att måla minst två tavlor i månaden. Jag har fått skapa fritt och då fungerar det bäst", säger Nina Laestander.
För två år sedan blev Nina Laestander från Arjeplog inbjuden av Arvidsjaurs konstnärsförening att ställa ut i Medan i Arvidsjaur. Men coronapandemin kom emellan och det blev en lång paus. Men nu ställer hon ut sina natur- och djurmålningar i akvarell. Vernissagen är på söndag.
– Det känns jättekul och spännande att äntligen få visa upp det jag har gjort under två års tid, säger hon.
Det är första gången hon ställer ut i en så kallad separatutställning. Under det gångna året har hon deltagit i två jurybedömda utställningar. Den första via Nordiska akvarellsällskapet och den andra i Svenska konstnärsförbundets regi.
– Det är en merit att bli antagen i en sådan jurybedömd utställning och det känns jättekul. Jag har mest sålt mina tavlor till folk i närheten, men nu har jag även skickat tavlor till södra Sverige.
Till vardags arbetar Nina Laestander åt Arjeplogs kommun, men hon driver även enskild firma som konstnär. Hon har ateljén hemma och där tillbringar hon mycket tid.
– Jag jobbar med siffror hela dagarna, men här inne släpper jag allt och försvinner in i min målarbubbla. Jag kan stå här i timmar, tid och rum bara flyter bort.
När hon blöter ner pappret innan hon börjar måla får pigmenten flyta fritt. "Det är det som är så fascinerande", säger Nina Laestander.
Hon målar i flera steg och när färgen torkat fortsätter hon med horisonten och träden.
Hon har målat akvarell regelbundet sedan 2018, men har alltid varit intresserad av konst. Hon beskriver att akvarellen lever ett eget liv och att man inte kan styra helt och hållet hur målningen blir, men att det också är det som är tjusningen.
– Jag är så glad att jag har hittat min passion.
Det är viktigt att planera målningen i förväg och ibland är det just planeringen som tar mest tid.
– Man måste komma ihåg att lämna där man vill ha ljuset i tavlan. Det vita på tavlan är ju pappret. Målar man för mörkt någonstans kan man inte ljusa upp det. Målar man med olja eller akryl kan man bara lägga ett lager till, men akvarell är ju transparent så det lyser igenom, säger hon.
"När jag tittar tillbaka på det jag målade den där sista varma septemberdagen känner jag värmen".
När hon beger sig ut i skogen tar hon med sig ett litet målarkit.
Det är i naturen hon hittar inspiration och under jakten har hon med sig ett litet målarkit i fickan.
– När jag sedan tittar på målningen känner jag hur det blåste den dagen eller hur varmt det var. Man får en annan minnesbild och det är en jättehäftig känsla.
Där ute i skogen målar hon mest för att det är kul. Men det är en viktig del av utvecklingen.
– Annars låser man sig om man hela tiden måste prestera en tavla. Då gör man bara det man vet att man kan och vågar inte testa nya saker.
Ute i trädgården bor det också höns och dessa har hon målat av. Den tavlan har en särskild plats i hemmet och den säljer hon inte.
Nina Laestander målar ofta naturmotiv.
Hon inspireras av naturen. "Vi har ju över 8 000 sjöar här så därför är vatten en stor del av mina målningar", säger hon.