"Skwaller" mitt i prick

Det är precis så här en lokalrevy ska vara: Snabba växlingar mellan numren, inga sega sketcher, tokroliga hopplock av allmän karaktär varvade med lokala spetsfundigheter från politiken och övriga samhället, som Älvsbyborna (och en och annan bodensare) kan känna igen sig i och skratta gott åt.

Risken med en 19 nummer lång revy är att man som publik börjar räkna på fingrarna hur många sketcher som avverkats och hur många som är kvar, ett tecken på att underhållningskvalitén haltar mellan höjdpunkterna. Med "Skwaller" är det tvärtom: Pausen efter nio nummer kommer som en överraskning. Avslutningen efter ytterligare nio nummer känns alldeles för tidig. Vilket programflyt!
Som revygänget förvarnat om inför årets föreställning är de inte snälla mot kommunledningen i Älvsbyn, kanske till och med vassare än tidigare Älvsbyrevyer, det får de "drabbade" avgöra. Att döma av skrattsalvorna i publiken träffar de i alla fall mitt i prick, inte minst i den välskrivna protestsången mot musikskolans nedläggning.

Det är svårt att välja ut något favoritnummer bland alla go’bitar. Åsynen av vissa medverkande har liksom inbyggda skrattpoänger: Så fort de visar sig på scenen är succén ett faktum. Dit hör bland andra Bitte Lundström som tonåring i "Årets julklapp" och Jan Lundberg som gamling i "Vård-fången". Andreas Wiklund i sketchen "Kattproblem" behöver också bara komma in i sin mundering för att skrattmusklerna ska komma igång. För att inte tala om duon som dansar (PT avslöjar inga namn, kolla själv!) till Anneli Lundbergs sångnummer "150 vänner"! Nej, det går inte att plocka ut ett enskilt nummer som "bäst" i den här revyn. Det är den - och alla medverkande tillsammans - alldeles för bra för. Kommunledningen i Älvsbyn må ursäkta, men "Skwaller" är faktiskt riktigt underhållande!