- Ja, så är det nog. Jag har sett en bild från förra sekelskiftet, när interiören var utstyrd. Predikstolen är från den tiden, säger han och visar på den fasta inredningens mest dekorerade pjäs.
- Ambitionen är att göra kyrkan så fin som möjligt till 200-årsjubileumet 2013, så att den kan fortsätta vara en fungerande kyrka och ett kulturarv. I sommar målade vi om utvändigt, säger Tomas Lång som arbetat på sin nuvarande tjänst sedan 1993.
Föränderligt utseende
Byn, som Älvsbyn hette till 1920-talet, tillhörde först Piteå landsförsamling. 1781 beslutades att den nordvästra delen av Piteå socken skulle brytas ut och bilda kapellag med egen präst och kyrka. Kyrkbygget startade inte förrän 25 år senare och det tog ytterligare sju innan kyrkan stod färdig att invigas.
Då bodde 575 personer i området. Sedan dröjde det till 1894 innan Älvsbyns församling blev ett eget pastorat med egen kyrkoherde.
- Nu bor det fler än 5000 personer i tätorten. Det tror jag inte att det hade gjort om kyrkan byggts i Korsträsk, då hade Älvsbyn sannolikt fortfarande hetat Byn. Det var ju strid om vilken ort man skulle välja, säger Tomas Lång.
Älvbyns kyrka är en av de fem korskyrkor som finns i Norrbotten. Numera är den tillbyggd och delar av den fasta inredningen har flyttats, så varken utanpå eller inuti liknar den en typisk liksidig korskyrka längre.
- Korskyrkorna var vanliga på 1700-talet, den här är sen. Tornet byggdes 1848, säger Jeanette Aro.
Funkis och 70-tal
Urspungligen var predikstolen och altaret placerade mitt emellan de östra och södra korsarmarna, med sittplatser åt alla fyra håll.
På 1940-talet när en grundlig restaurering gjordes, revs den läktare som fanns ovanför det nuvarande altaret. Koret flyttades till den norra korsarmen och ett nytt träaltare byggdes. Även altarringen och predikstolen från skiftet mellan sent 1800- och tidigt 1900-tal flyttades. Tak, valv och väggar kläddes med masonit som målades.
- På funkisens tid ville man inte se skarvarna mellan bräderna. Men vid nästa restaurering 1968-1970, kom en motrörelse. Då tog man fram det ursprungliga materialet igen, säger Jeanette Aro.
Orgeln styr vid koret
Hon pekar på mycket som är typiskt för 70-talet i inredningen: Det trärena golvet, fönstren, och inte minst orgeln som enligt årtiondets trend placerats synligt i kyrkorummet, nära koret, istället för som tidigare på en av läktarna.
- Men det är otypiskt att den är målad, tillägger hon angående instrumentet från Grönlunds orgelbyggeri i Gammelstad.
- Jag vet inte om organisten håller med mig, men 17 stämmor fördelade på två manualer och pedal räcker för vår församlings behov. Jag tycker också att det är en fördel att kunna ha direktkontakt med organisten, men det finns olika skolor om var det är bäst att placera en kyrkorgel.
- Annars är det ju vanligt med en läktarorgel och en kororgel, konstaterar Tomas Lång.
Altarskåpet är målat 1959 av Torsten Nordberg från Burträsk. Det ersatte ett krucifix från förra sekelskiftet, vars träskulpturer nu flankerar altarskåpet. Den allra äldsta altartavlan var en oljemålning, som ingen vet var den finns.
Älvsbyns kyrka har två sakristior och via den nedre kommer man till "katakomberna" - underjordiska gångar. Men det handlar inte om medeltida begravningsplatser, i de här "katakomberna" vilar bara materiella ting. I den nedre sakristian räknas kollekt och här samlas dopfamiljer och brudpar innan akten. I rummet förvaras också textilier, bland annat en röd mässhake från 1703 eller möjligen 1706, skänkt av Piteå församling.