Apropå Internationella Kvinnodagen så undrar jag om den där lilla flickan fick något svar? Hon som skrev brev till Ovan Där. "Hej Gud? Så bra att du gjorde både en mamma och en pappa. Hur kom du på det?"
Spalten har intresserat sig för det där brevet förr. Det misstänktes då att svaret uteblivit. Med tanke på hur uselt den jordiska postgången kan bete sig, finns visst fog för att misstro även den himmelska. I alla fall om Postnord vunnit upphandlingen.
Beträffande frågan i brevet kan så mycket sägas som att idéen med mamman kom först sedan pappan skapats. Äntligen måndag! utropade kanske inte Vår Herre, men det var i alla fall då, efter att ha vilat en dag, som han påstås ha skapat människan. Samma modell som barnen gör på fyraårskontrollen.
– Kan du rita en gubbe, frågar barnsköterskan den lille gossen.
– Jag ska försöka, svarar barnet samarbetsvilligt.
Han ritar och ritar och så är det klart.
– Blev det nån gubbe, undrar barnsköterskan.
– Nä, det blev en järnväg, svarar barnet.
Barnsköterskan ler och säger: "Vilken fin järnväg. Jättebra. Varför ska alla rita gubbar?" Modern betraktar stolt sonen som tillfört fyraårskontrollen en smula ingenjörskonst.
Vår Herre betraktade också han sin skapelse. Stolt men inte nöjd, som före detta statsminister Göran Persson, en framtida kopia av originalet, uttryckte sig om sitt och partiets verk. Här krävdes komplettering. Bråttom var det. Så bråttom att Gud helt enkelt snodde ett revben från upplaga ett och knådade till upplaga två.
Människa numro två blev långt mer utvecklad. Hjärnhalvorna kunde inte bara arbeta var och en för sig samtidigt, de kunde också samarbeta och till tvåan delegerades produktionen av nya människor. Att som Döderhultaren, en annan framtidsversion , sitta och snida gubbar dag ut och dag in har inte den tid med som ska ratta hela universum. Förra veckan upptäcktes minst 60 nya planeter, en sägs vara en superjord. Vad nu det kan innebära? Ligger bara 8,1 ljusår bort. Bara och bara. Nog är det litet längre än till Skellefteå.
Det där med att pappan kom först och sedan, som en akutåtgärd, mamman, är mannens version av skapelseberättelsen. Det finns andra. Exempelvis en där mamman skapas först och sen pappan. Som livvakt till denna viktiga varelse. Vetenskapen, en kvinna i bekantskapskretsen, stödjer sin teori på det faktum att mannen har bröstvårtor. Till ingen nytta. Tuttarna sitter där bara som attrapper. Som om Skaparen i brådskan glömde att retuschera bort dom.
Fundera på det, medan ni räknar revbenen. Någon borde ha ett för litet. Om den där flickan blir klokare av det här, vete katten. Hon får anropa Högre Makter en gång till. Hur som helst, har hon rätt. Det var bra att det blev både en mamma och en pappa. Annars hade det blivit himla tråkigt. För pappan.