Välkommen till Mittens Rike - det är du som väljer
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det är svårt att välja. Vill jag vara offer eller gärningsman, dokusåpakändis eller seriemördare (för känd ska man väl vara?), vill jag äta eller ätas. Ska det vara oxfile eller pölsa, vin eller vatten, märkesjeans eller viskosbrallor för halva reapriset, hund eller katt, Skellefteå eller Luleå (i hockey, förstås), moderat så klart eller socialist javisst.
På söndag ska vi välja. På söndag vet vi. Om vi ska sprätta dyrchampagnen eller hänga oss i takbjälken på vinden. Fast riktigt så dramatiskt kanske det inte behöver bli. Skillnaderna har blivit mindre. Alla vill leka Zidane på innermittfältet. Därmed inte sagt att alla har "tappat huvudet" som den berömde fotbollsspelaren.
Det är svårt att välja. Kanske svårare än någonsin. Kanske har vänsterdebattören Johan Ehrenberg rätt när han hävdar att samtliga riksdagspartier numera bedriver borgerlig politik i varierande grad. Eller kanske moderaterna i själva verket har gått och blivit såssar. Vilket publikfriande Houdinitrick i så fall.
Reinfeldt som arbetarnas bästa vän och ivrig försvarare av kollektivavtal (gäller dock inte när han avlönar barnflickor hemmavid) och Göran Persson som patron i natursköna Sörmland. Filmad i motljus!
Alla ska med! Mmm, det har vi verkligen blivit varse och varje dag jag vaknar tackar jag min lyckliga stjärna för att jag har jobb, är hyfsat frisk och har råd att betala min elräkning. Ja ja, vi får se hur det blir med den saken när vintern står kall och spöklik utanför min dörr.
Läser Svensk Linje, en liten publikation som ges ut av Fria Moderata Studentförbundet. Här hymlas det inte om att en riktig moderat är höger, men den intellektuella nivån är kanske inte alltid hisnande.
Men nog känns det befriande att läsa "Katastrofscenario 1: SAP vinner valet och genomför den politik de gick till val på" följt av "Katastrofscenario 2: Den borgerliga alliansen vinner valet och genomför den politik de gick till val på".
Nej, här jublas det inte särskilt högt över Reinfeldts paroll Nya Moderaterna och det känns på något sätt befriande. En äkta höger! Så mycket lättare att se skillnaderna då. Så mycket lättare att välja.
Har med förundran följt Lars Leijonborgs seglats mellan blindskär och tsunamivågor och kan inte sluta förundras. På 5-6 år (yes, det började före valet 2002) har karln utrotat socialliberalismen och med darrande bröstkorg blivit moralkakornas härförare. Bara för att tvingas inse att den som kastar sten i glashus lätt kan skära sig.
Det är svårt att välja när alla vill in i mitten. När inte sossarna vill vara sossar, när inte moderaterna vill vara höger, när centern blivit urankramare, när Ohly avskyr kommunism och snart förnekar väl kristdemokraterna gud också.
Och utanför bakdörren står de nyputsade Sverigedemokraterna och knackar på. Bäva månde. Men gör du ditt val, så gör jag mitt. Det blir ändå aldrig riktigt som man tänkt sig.