"Love And Honor" försöker ju på något vis understryka att man ska stå för det man tror på och oftast gör jag väl det, men det är så lätt att någon annan ändå lyckas ha ledande argument för att just den personen har rätt. Jag skulle kalla mig själv för en relativt stark person som ändå vet vart jag har mig själv och har lätt att prata inför grupp och så men när det kommer till diskussioner. Puh. Att formulera sig i muntlig form helt oförberett, hur enkelt är det?
När man sitter där och kommer in på ett ämne som är känsligt för många och där det förekommer väldigt många olika åsikter och man verkligen hör att "nu är hen ute och cyklar" och ändå inte lyckas formulera sig? Det måste jag ändå få påstå är väldigt frustrerande. Därför vill jag nu säga att om du sitter i en diskussion för att faktiskt lösa ett problem, så måste du tro att du klarar det, du kan vara tyst en stund, tänka och sen är det bara att köra. Men kom ihåg också att det är okej att ha fel och att andra kan ha rätt. Och det är helt okej.