Stress, stress, stress
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det där uttrycket att tjejer kan göra många saker samtidigt skulle jag just nu vilja kasta i soporna. När jag inte är stressad och har en oändlighet på mig kan jag göra mycket samtidigt. Locka håret samtidigt som jag pratar i telefon och sminkar mig. Gå på spinning och sms:a samtidigt som jag riskerar vattenskada på mobilen. Jag brukar kunna städa samtidigt som jag pluggar (eller ja, det där kanske var en överdrift). Sådana där vardagssaker som liksom bara går av farten. Sådant är jag expert på att klara av fort, effektivt och helst allting samtidigt.
När jag är stressad däremot, då är jag inte lika effektiv, särskilt inte när jag är stressad över skolan. Hjärnan låser sig. Jag får inte fram ett ord på tangentbordet. Intressanta bloggar blir på något underligt sätt ovanligt intressanta.
Dammet under bordet syns ännu mer. Jag borde verkligen ta en promenad. Eller kanske se ett avsnitt "True Blood"? Kanske borde jag rent av ta en power nap (som jag aldrig någonsin brukar).
Vanliga Malin är helt utbytt mot Stress-Malin. Stress-Malin kan inte slappna av. Det går inte. Inte ens när hon ska sova.
Innan jag somnade tänkte jag "just det, glöm inte bort att köpa diskmedel imorgon". Därefter drömde jag att jag var ute och handlade. Jag lyckades komma hem med fel sorts diskmedel. Jag hade köpt ett som kostade flera hundra kronor och Filip var jättejättearg. Jag sprang ut på gatan och hamnade i ett ruggigt kvarter (tänk Brooklyn i den ruggigaste gränden). En lyxig bil med tonade rutor kommer körandes. I den sitter min engelskalärare med solglasögon på och ser livsfarlig ut (misstänker att hon var gangster av något slag). Sedan vaknade jag och första tanken var "just det, glöm absolut inte bort att skriva engelska-uppsatsen"! Mina drömmar brukar vara konstiga, men de blir bara värre när jag är stressad och har mycket att göra ...
Jag ska nu ta ett djupt andetag och börja plugga. Jag känner mig inte särskilt strukturerad i dag. Jag riskerar att redovisa om sjukdomar på internationella relationer-kursen och samtidigt slänga in några fiffiga tankar kring filosofi-uppgiften om meningen med livet.
Huvudet är kaos just nu. Jag har märkt att koncentrationen inte direkt lockas fram av "nu måååååååååste du skriva minst 123 348 sidor ikväll-tankar." Då gömmer den sig bara längre in i mitt omedvetna.
Jag trodde aldrig jag skulle yttra dessa ord - men jag längtar efter julen. Efter lugnet (inte stressen över vad jag ska köpa för julklappar), efter dåliga jullåtar, efter knäck och pepparkakor. Jag kanske längtar yttepyttelite efter julpynt också (trots att det i överflöd kan orsaka lättare allergiska reaktioner). Jag vill åka skridskor fastän jag inte kan. Jag vill kasta snöbollar och göra snöänglar. Mycket hellre snö än ruskigt höstmörker.
Ja till lugn och julstämning.
Nej till stress och konstiga drömmar om engelskalärare.