När elen är dyr blir det trendigt med bidrag

Höga elpriser får Sverige att ropa på bidrag, och när plånboken ömmar är det skillnad på vem som ropar.

Det höga elpriset har gjort att regeringen beviljar elbidrag till hushåll med höga elräkningar. Simon Olofsson ser en historisk ironi uppenbaras.

Det höga elpriset har gjort att regeringen beviljar elbidrag till hushåll med höga elräkningar. Simon Olofsson ser en historisk ironi uppenbaras.

Foto: EXPONERA / TT

Piteå2022-01-15 08:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Elbidrag. Det ligger en historisk ironi i luften. Vi i Norrbotten har trots allt ett seglivat rykte i södern. Bidragstagare. A-kassa. Socialbidrag. Glesbygdsbidrag. Saktmodiga är vi här i norr. Bakåtsträvare. Vurmare för staten, kommunister. Hatare av det egna ansvaret och den fria marknaden. Hela val har vunnits medelst kampanjer som gått ut på att stävja vårt påstådda beteende. Bidragsberoendet. Bidragsfusket. 

Men när elen blir dyr är det annat ljud i skällan. Ojoj. Nu tittar de på oss med avund. Billig(are) el har vi, och stora, varma hus. Nära till naturen med fjällen som fond. Annat är det i södern. Där är det hårda tider. Vargavinter råder och ryssen har höjt priset på gasen. Här i norr myser vi under vindsnurror medan dessa stackare tvingas betala elräkningen.

Att invända mot vindkraft går däremot bra. Över 1 200 vindkraftverk stoppades av diverse kommuner mellan 2012 och 2020. I Skåne föredrar man en fin havsutsikt. Eller som Mikael Rubin (M), kommunstyrelsens ordförande i Trelleborg, så kärnfullt uttryckt saken: ”Vi vill inte förstöra vår fantastiska kust med vindkraftverk”. Mikael Thalin (C) i Orsa instämde när hans kommun sa nej till vindkraft. ”Det här måste ställas i relation till hur det påverkar landskapsbilden för de som bor här”.

Men i Piteå ska vi ha dem, vindsnurrorna. Vår ström har de inget emot, varken i Trelleborg eller i Orsa. Att vi ödelägger natur och ekosystem för att dra ett strå till den förnyelsebara elomställningen slipper de ju tänka på när de beundrar utsikten mellan Smygehamn och Abbekås.

Är det förresten någon som noterat att dieseln ligger på dryga 20 spänn litern? De historiskt höga dieselpriserna verkar intressant nog ha gått större delen av befolkningen förbi. Finns det några dieselbidrag i sikte när norrbottniska knegare går på knäna för att ta sig till jobbet? När en hel bransch av åkerier och maskinförare går under? När våra snöröjare går back för att hålla vägar säkra för pendlare och barnfamiljer för att deras avtal inte justeras för att täcka höjda drivmedelspriser? Nej, då haglar istället de gamla okvädesorden i södern. Bakåtsträvare. Bondlurkar. Bidragstagare.

Det är lätt att ropa på bidrag när den egna plånboken drabbas. Och det fungerar. Våra folkvalda politiker lyssnar som bekant mer på vissa än på andra. Men det är väl dumt att gnälla. Även denna gång fick vi ju några smulor tillbaka.