Ibland, eller rätt ofta, när jag sitter på mattelektionerna och stirrar ner i matteboken känns allting hopplöst. Alla X, Y och Z som ska beskriva punkterna i en kurva är rena grekiskan för mig. Jag försöker, kämpar på, lyckas med ett tal för att sedan upptäcka att alla andra redan löst talet för länge sedan.
I dagens skola är matte ett väldigt viktigt ämne, vilket jag förstår eftersom allting mer eller mindre går att räkna ut med formler. Men även om alla verkar fokusera på matten är det ändå bara en försumbar del av livet.
Jag är en talare, skrivare och tänkare så länge jag inte behöver fokusera på X och Y. Även om hela världen säger att matte är viktigt kommer jag aldrig bli bra i det. Det jag försöker säga är att det finns andra saker du kan göra om matten inte vill samarbeta. Fokusera på dina starka sidor och lyckas!