Den svenska kulturen är hotad. Vi svenskar måste bli svenskare. Stå upp för svenskheten mot den mångkulturella flodvåg som hotar att dränka oss.
Det mångkulturella Sverige. Säg det högt och varenda brunskjorta i det här landet får xenofobiska ryckningar i högerarmen.
Mångkultur har blivit ett mantra i oviljan mot allt främmande. I vart fall allt som kan misstänkas vara muslimskt eller härstamma från mörkaste Afrika.
Men handen på hjärtat, sedan när firar vi inte midsommar och jul precis som vi själva vill? Och vem hindrar oss att klä ut oss i folkdräkt och dansa hambo, eller varför inte oxdans? Och på vilket sätt är arvet från Bellman, Fröding, Taube och Lundell hotat? Vill vi tillbe Tor och Oden är det inga problem. Det där sista borde alla Sverigedemokraterna fundera över, för Jesus var väl ändå inte svensk?
Ärligt talat är, förutom det som "räknas" som svenskt, har de enda kulturyttringar som översvämmar oss amerikanskt ursprung. Musik, film , böcker, you name it.
Sverige är ett litet land och vi har alltid sugit till oss influenser från andra kulturer.
Det kommer vi förhoppningsvis att fortsätta med. Om än jag inte är överdrivet road av Halloween. Vissa sedvänjor försvinner, andra tillkommer.
Det är inga problem med folkdräkt och oxdans, men själv skulle jag aldrig ägna mig åt dylika aktiviteter. Det är hembygdsföreningar och folkdanslag som för dessa traditioner vidare, men som kulturyttring är knappast dessa aktiviteter hotade vare sig av orientalisk magdans eller raimusik.
Att det sedan är ett begränsat antal människor som vill syssla med det beror inte på mångkulturen.
Mångkultur kan aldrig räknas som ett hot, snarare som berikande kryddor i det där svenska som vissa element förtvivlat klamrar sig fast vid.
Rasistanfrätta tomtar som vill övertyga oss om det är vi mot de andra. Som vill så hat, istället för att bygga broar.
Med sådana människor har jag ytterst lite gemensamt. Jag skiter i ursprung. Jag gillar kultur utifrån parametrar som är det bra, intressant, tankeväckande, underhållande eller rent av gott.
Gott! Mmm, mat är också kultur. Är det något som invandrarna har gett oss så är det godare mat. På den fronten har det hänt en hel del bara sedan 70-talet. Gå ut på www.denbrunamaten.se och rys över hur det en gång var. Skinkägg i gelé, brrr, och färserad vitkål, blää. Men fantasifullt var det.
I dag finns råvaror från världens alla hörn och den matintresserade kan koka ihop de mest spännande rätterna. I lilla Piteå kanske restaurangutbudet inte är överdrivet stort, men i storstäderna är mångfalden sagolik. Tack för det!
Det svenska köket är en ganska sen uppfinning och även om jag gillar fläsk och palt är den ursvenska maten av väldigt torftigt slag. Bristen på kryddning är påtaglig.
Och vad är svenskt? Köttbullar? Nä nä, det och kåldolmar tog Kalle dussin med sig från Turkiet. Och tyskarna lärde dalmasarna att göra korv, falukorv. Så har det varit i alla tider. Med de tidiga invandrarna från Tyskland och Frankrike fick vi nya matvanor och med de nutida invandrarna har vanorna breddats än mer.
Tack, jag säger, tack för maten. Och tack för mångkulturen.