Tänkte skriva om världens bästa Karlsson i förra veckan. (Nej, jag stavar med C). Men så blev jag sjuk. Så lägligt, kanske någon tänker, men jag blev sjuk. Att det var VM i längdskidor just då måste ses som en ren tillfällighet.
Så där låg jag ynklig i soffan uppassad av mina små fransyskor och såg 19-åriga Frida Karlssons sensationella VM-debut. Silver bakom den omöjliga Therese Johaug. Att Karlsson sedan fyllde på med en gedigen stafettsträcka och brons på tremilen räcker lång väg för att kallas för världens bästa Karlsson.
Något som gör mig innerligt trött är allt gnäll på Johaug. Min uppfattning är att dopningen var ett misstag, men uppenbarligen tycker andra inte det. Om Johaug är en dopare så måste hon ha varit det under hela sin karriär. Kan bara påminna om att hon var 18 år när hon tog sin första VM-medalj.
Hon dominerar nu, men om Frida Karlsson och Ebba Andersson fortsätter att utvecklas så är det bara en tidsfråga innan de är bättre. Vad händer då? Dopade?
När vi ändå är inne på sport, så måste jag nämna Champions leauge. Två närmast sensationella matcher i veckan som varit. Först utklassade ett ungt Ajax (medelålder 22,5) ett trögt och nonchalant Real Madrid på bortaplan. Det som hände var närmast svindlande och ett bevis för att motivation kan slå klass. Visst, saker kunde inledningsvis ha utvecklats annorlunda, men i slutänden handlade det om en överkörning av ett proppmätt mästarlag. Underbart!
Dagen efter gjorde Manchester United om bedriften genom att på det mest outgrundliga sätt vinna borta mot Paris. Allvarligt, United var spelmässigt underlägsna och blev bjudna på de två första målen. Som kronan på verket en övertidsstraff som väl inte var 100-procentigt klockren. Men domaren (eller var det VAR) dömde straff.
Drack två öl under nervpärsen och genast steg blodsockret. Dessutom åt jag tidigare en semla, men nu är det piskan som gäller igen. Fan vad man krymper på lågkolhydratkost och motion. Under 90 kilo nu, trots att jag proppar i mig fett.
Semlor, ja, älskar semlor, men i det fallet är jag traditionalist. Det är klart att det kan vara gott att fylla semlan med annat eller göra pizza, wrap eller något ännu galnare av semlan. Men då är det ju ingen semla. Nej, inför dessa pajaskonster ställer jag mig kall.