En namngiven bitterhet

Gardets retorik oroar Linnea Lundström, som tycker sig se en obehaglig retorik bland en i övrigt viktig journalistik.

Foto: Jens Ökvist

Piteå2019-06-21 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den nya feministiska plattformen Gardet, med bland andra Cissi Wallin i spetsen, har de senaste dagarna fått motta massiv kritik efter ett Instagram-inlägg där de publicerat en skärmdump av ett hotbrev de fått skickat till sig via mejl. Mejlet visade sig vara skrivet av en 16-årig pojke, och hans e-postadress censurerades inte. Medievärldens Isobel Hadely-Kamptz kallar det för "ett groteskt övertramp". "Monstruöst oetisk. Djupt oroande, upprörande och ledsamt", skriver Jack Werner på Twitter. Tidigare har DN:s ledarskribent Lisa Magnusson kallat Gardet för ett haveri, och ett "feministiskt Avpixlat".

Att det anses vara ett övertramp handlar om pressetik. Namnpubliceringar görs endast vid allmänintresse - alltså när det för den största allmänheten är av intresse eller vikt att få veta namnet. Det kan ofta handla om politiker eller andra personer som anses sitta på en maktpostion. Med detta i åtanke är det inte särskilt svårt att lista ut att en 16-årig, helt okänd ung man inte är av allmänintresse. För ingen bryr sig om honom, helt enkelt. Gardet försvarar sig med att man inte visste pojkens ålder vid publiceringstillfället (och nu debatteras det friskt huruvida de faktiskt gjorde det eller inte), men de tar också tillfället i akt att undra varför kritik istället inte riktas mot de som, enligt dem, faktiskt förtjänar det: förövarna.

Det är en förhållandevis befogad fråga. Men den är inne och nosar på den retorik som använts flitigt av anti-feminister sedan forever: varför kämpar ni för svenska kvinnor när mellanösterns kvinnoförtryck är så mycket värre? Varför lägger ni energi på det här när klimatet ändå kommer döda oss? Visst hade det varit gött om Jack Werner hann med lite kvinnokamp mellan spökhistorier och källkritik, men på så sätt kan man ju avfärda all befogad kritik som någonsin påpekats. Nu begärde han inte mer än rimlig journalistik, och det borde man väl ändå kunna förvänta sig av ett gäng etablerade skribenter.

Cissi Wallin beskriver Instagrampubliceringen som en krigshandling. Jag förstår krigslusten, det är den som födde Gardet från första början, för att rapportera om det som andra inte rapporterar om. Men feminismen har blivit bitter av att ingenting förändras, att män fortfarande våldtar och beter sig överjävligt. Bitterhet i kombination med samhällsförändring och sociala medier? Då är "livets hårda skola", ja till och med Avpixlat, inte särskilt långt bort. Gardet undrar varför inga medier plockat upp deras avslöjanden - kanske är det för att de så lättvindigt bortser från den etik som borde vara feminismens kärna och börjar röra sig mot en retorik vi snarare känner igen från mer obehagliga sajter.

Linnea Lundström

Läs mer om