Dyrkarnas offeraltare är tillbaka

Simon Olofsson skärskådar Donald Trumps och Elon Musks fans och konstaterar att dyrkandets altaren är tillbaka på modet.

Tesla-ägaren Elon Musk har en fanatisk fanskara med följare som sluter upp bakom honom. Simon Olofsson ser en ny högerkult födas i spåren av Donald Trumps politiska genomslag 2016.

Tesla-ägaren Elon Musk har en fanatisk fanskara med följare som sluter upp bakom honom. Simon Olofsson ser en ny högerkult födas i spåren av Donald Trumps politiska genomslag 2016.

Foto: Patrick Pleul/AP/TT

Piteå2022-12-03 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Att sätta folk på piedestal för att dyrka är sällan en bra idé, oavsett om det handlar om Helge Fossmo, Hitler eller Gud fader själv. Det som börjar med vördnad slutar ofta med mörker, mord och elände. Man tycker att vi borde lärt oss av erfarenhet, men icke. Altarnas och dyrkandets tid är tillbaka, i konstiga och blott alltför mänskliga konfigurationer.

Donald Trump är såklart det mest uppenbara exemplet. Denna obegripliga och allmänt osympatiska person framstod och framstår för de flesta relativt nyktra människor som en clown – en elak pajas. Men någonstans restes ett altare, och till toner av fake news-hallucinationer, konspirationsteorier och fascistoida våldstendenser började folk tillbe denna galning. Det som från början framstod som ett dåligt politiskt skämt blev snabbt blodigt allvar. Folk verkligen dyrkar Trump, och den dyrkan var obehagligt nära att störta den amerikanska demokratin.

undefined
Trumps framgångar har skapat en radikal följarskara på den radikala högerkanten som sedan spillt över till bland annat Europa.
undefined
Sedan Donald Trump äntrade amerikansk politik inför valet 2016 har han fått en fanatisk följarskara av orubbliga kärnväljare.

Personkulter är varken nya eller originella. De har funnits med i tusentals år och har det gemensamt att de upphäver förmågan till kritiskt och nyanserat tänkande. Det är fullt möjligt att tycka om en person utan att dyrka marken där denna går. Med Stalin och Hitler som risiga exempel torde vi har lärt oss 1900-talets dyrköpta läxa, men det har vi inte. Dyrkandet och personkulternas smittande gift är tillbaka med full kraft.

Detta slår mig återigen när jag betraktar entreprenören och Tesla-ägaren Elon Musks utveckling och framfart. Musk började sin bana som en visionär entreprenör med ambition att skapa hållbar utveckling inom fordon, rymdresor, AI och teknik. I dag är Elon Musk en med amerikanska mått skarpt högervriden person som efter köpet av Twitter skapat en egen, märklig online-republik med sig själv som högste ledare. Donald Trump och allehanda radikala fascister, rasister och samhällsomstörtare har fått sina konton åter och Musk själv använder sin gigantiska kanal med 120 miljoner följare för att uppmuntra dessa att rösta republikanskt.

undefined
Tesla-ägaren Elon Musk har en fanatisk fanskara med följare som sluter upp bakom honom. Simon Olofsson ser en ny högerkult födas i spåren av Donald Trumps politiska genomslag 2016.

Detta är nog så intressant, men än mer så är hans följares reaktioner. Totalt okritiskt väljer dessa att fullständigt och reservationslöst dyrka marken Musk går på. Detta gäller radikala högermänniskor likväl som Teslas många aktieägare. Tesla är inte längre ett företag och Musk är inte längre en företagare. Tesla är en messiansk kult med Musk som Messias, liksom Trump är den radikala foliehattshögerns Jesus, komplett med metaforiska spikar och kors.

Dessa kultledare hänvisar ofta till yttrandefriheten som verktyg och mål. Det gör Trump, det gör Steve Bannon, det gör Alex Jones och det gör Elon Musk. Intressant nog handlar detta fokus på yttrandefrihet ofta om friheten att förmedla hat, hot och lögner. Yttrandefrihet är nog så bra och den ska inte tummas på, men var så säkra: den yttrandefrihet dessa ledare lägger på altaret och säger sig dyrka är samma yttrandefrihet de kommer att offra.

undefined
Köpet av Twitter har gjort att Musk seglat upp som en av världens mäktigaste röster sett till publikt genomslag, en röst han bland annat använder för att uppmana människor att rösta republikanskt.