Så här på årets sista dagar ska vi titta bakåt och minnas. Jag står över. Istället för bakåtblickar har jag med ett djärvt hopp kastat mig ut i framtiden. "Om femtio år kommer det inte att finnas några pengar", är den första spådomen jag slår pannan i. Om femtio år? Men kära nån. Den framtiden är redan här.
Socker kommer att försvinna tillsammans med pengarna. Alltså sådana där pengar man kan ta i, det var dom som avsågs, förstod jag när jag läste vidare. Inte ens kreditkort blir tillåtna. Nä, nä. Det ska betalas med röst och fingeravtryck. Hur då? Antar att rösten ska godkännas av roboten som sköter våra affärer. Inte hes, inte berusad, inte ha nya löständer. Då blir det njet. Stämmer inte mot registrerat röstprov. Det var just det sistnämnda, nya löständer, analytikerna trodde att Donald Trump hade eftersom han sluddrade i ett av de senaste talen. Alternativt mindre härdsmälta i övervåningen.
Sockret vi knaprar i oss är farligt och nu måste vi hålla oss friska, eftersom också läkarna kommer att försvinna. Inte helt. Tillsammans med advokater, domare och åklagare kommer läkare att ersättas med intelligenta, medkännande och oklanderligt vetenskapligt utbildade robotar. Du konsulterar Dr Robot som kör in dina krämpor i sin intelligenta plåthjärna och ut kommer en lapp med diagnos och recept. Överdriv inte det onda. Då kan det bli operation. På stubben.
När jag läser den här framtidsprognosen förstärks mina planer på att lista mig hos en veterinär. När jag ändå är där med hunden, jag just nu inte har men kanske snart. Veterinärens patienter kan bitas. Tänker på lilla Greta, en vit ulltuss, jag mötte i djursjukhusets väntrum. Ulltussen måste utrustas med munkorg för att inte göra slarvsylta av djurvårdaren som skulle ge henne örondroppar. Bitas kan dom, men inte prata. Veterinären måste alltså vara skicklig på att ställa diagnos med hjälp av handpåläggning, prover, röntgen, ultraljud och vad allt det kan finnas.
En bekant var jättesjuk i ett år innan läkarna kom på vad det var som höll på att ta kål på henne. En bekant hund hade samma sjukdom. Där tog det två veckor från veterinärbesök till diagnos och medicin och sedan var den en pigg och glad dvärgpudel igen. Nu ska inte läkarkåren bli ledsen. Just den här sjukdomen är vanligt förekommande hos dvärgpudlar, däremot inte, mig veterligt, hos kvinnor. Helt rättvis jämförelse var det inte. Förlåt.
Det bästa med framtiden är att den blir ljusare. Oavsett vad som händer blir det ljusare dag för dag. Hur motigt och eländigt det än är kan jorden inte låta bli att snurra och vi som vandrar i mörkret ser ljuset stiga, snön smälta, gräset grönska och flugorna i fönsterkarmen sträcka på benen och återuppstå.
Till sist. Intag av små mängder champagne under längre tid sägs förstärka minnet. Stor förbrukning av champagne på kort tid har motsatt verkan. Man minns ingenting. Så jag säger det redan nu;
Gott Nytt År!