Från det jag började i november 2021 till nu har det varit ett av de mest intensiva åren i min karriär, och då har jag upplevt en hel del dramatiska år med IT/Telekom krascher, hypertillväxt, stora neddragningar och konsolideringar.

Under året har planerna börjat ta form, storheterna av investeringarna och vad de behöver i form av infrastruktur – allt ifrån järnvägar, vägar och hamn till energi och tillgänglig kompetens har blivit tydligare. Det är en stor utmaning, både för industrin och för kommuner, regioner och staten och det är nu vi tillsammans på riktigt måste anta utmaningen – alternativet är inte önskvärt.

Det pratas och skrivs mycket om den gröna omställningen i norra Sverige, nu har även debatten tagit fart och det är viktigt. Vi måste ta debatten, vrida och vända på allt som händer och stresstesta hela omvandlingen för det är inte en liten förändring som förväntas av de involverade industriföretagen och den offentliga sektorn.

Och tar jag ett steg tillbaka och reflekterar över vad som hänt 2022 så ser jag tydligt en helt ny grön industriell värdekedja ta form, där varje del är beroende av den innan och efter i kedjan, från gruva till färdig produkt.

För att exemplifiera, låt oss se vad som hände 2022. Året börjar starkt i januari när Svenska Kraftnät aviserar investering på 8,4 miljarder för att stärka kraftförsörjningen längst Norrlandskusten. Bland annat med en ny kraftledning från Letsi till Luleå, upp till Hybrits demoanläggning i Vitåfors, till H2GS i Boden och till Luleå Industripark med SSAB och LKAB.

I januari fattade SSAB:s styrelse ett inriktningsbeslut som innebär att man accelererar företagets gröna omställning med närmare 15 år. SSAB:s beslut innebär att tidigarelägga sin satsning på en ljusbågsugn i Luleå för att kunna producera fossilfritt stål i Luleå. I oktober tecknar SSAB och Luleå kommunkoncern avtal om en fossilfri industriell omställning.

I februari får LKAB en markanvisning och i maj väljer de Luleå som etableringsort för ReeMAP, utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller från gruvavfall. Investeringen beräknas uppgå till omkring tio miljarder kronor och kan ge mer än 500 nya jobb till Luleå.

I april inviger Talga Europas första pilotanläggning för batterianoder i Luleå och tillståndsprocesserna för råvaran är startade för grafitbrytning i Vittangi.

I juni annonseras att 15 miljarder kronor satsas på Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå. Det ingår i den nya nationella planen för transportinfrastruktur.

I augusti tecknar Luleå kommun och Uniper Sverige avsiktsförklaring om vätgashubb i Luleå. Tillsammans med Luleå Hamn, Luleå Energi, ABB och ESL Shipping planeras en regional vätgashubb i Luleå där vätgasen kan användas i den regionala processindustrin, omvandlas till elektrobränsle för fartygsbränsle eller exporteras fossilfri vätgas till industrin.

Det vi har upplevt under 2022 är att en ny värdekedja för en fossilfri industri växer fram, från gruvbrytning, produktion av fossilfri järnsvamp, fossilfri transport till Luleå för fossilfria produkter och vidare en fossilfri fartygstransport och utöver detta parallella värdekedjor för konstgödsel, batterianoder och fler branscher som nu är på väg.

Vad jag nu ser är att detta som katalysator för vår region får alla branscher att växa, från kultursektorn, besöksnäringen, tillverkande industri, transport, bygg och fastighet till IT, företagstjänster och offentlig sektor.

Tillsammans har vi en del att göra så se till att vila, umgås med familjen och hämta energi för 2023 kommer att bli ännu häftigare!

Gott Nytt År!