Min arbetskompis sticker handen i nya jackfickan och känner en oväntad, lös detalj.
Det visar sig vara lappen ovan. En handskriven i tyg, på ett för henne okänt språk. Hon lägger upp en bild på Facebook och frågar om någon vet vad som står.
Bilden engagerar och teorierna är många. Olika språkkonsulter tillfrågas. Vilket språk handlar det om? Det ena efter det andra utesluts. Vad kan det stå? Är det ett meddelande a la lyckokaka? Och tillverkas inte jackor av det märket i Sverige?
Några dagar senare får hon svar från svenska ambassaden i Vietnam. Det är en vietnamesisk text som handlar om sömnad: framfickorna är inte jämnt fastsydda och stygnen är inte hundra procent bra. Hur hon än klurar och tittar kan hon inte finna dessa fel på sin jacka.
En vardagsföljetong hur som helst. Kanske en ingång till en novell? Jag tänker det som en klassisk skrivövning när jag gick skrivarlinje på folkhögskola.
Minns när jag köpte en vinröd sammetskavaj på loppis för många år sedan. Stack ner handen i en ficka och fann en obscen nyckelring däri. Efter det tog jag aldrig på mig den utan att tänka på vem tidigare ägare kan ha varit.
På tal om kläder: På nästa uppslag tipsar vår medarbetare David Hedlund om detaljer från vårens mode.