Föreställ dig att 100 personer strandas på en öde ö. Ön är rik på resurser och kan enkelt försörja alla. Hur vill du att allting fördelas?
Om resurserna fördelades som i dagens Sverige hade den rikaste av dessa hundra invånare ägt ungefär 40 procent av rikedomarna. De rikaste 20 personerna hade ägt ca 90 procent av rikedomarna. Alltså måste de övriga 80 personerna, den gedigna majoriteten, dela på de 10 procent som blir över. Vore inte detta både orättvist och idiotiskt? Den idiotiska ön är Sverige. Och Sverige är det OECD-land där inkomstklyftorna växer snabbast.
.
Vad rättfärdigar att åtta personer är rikare än hälften av jordens befolkning tillsammans? Vad händer när man sviker majoriteten till förmån för en ekonomisk elit? Runtomkring i världen livnärs nya krafter. Trump, Wilders, Le Pen. Sverigedemokraterna, Dansk Folkeparti, Sannfinländarna. Alla lovar de att krossa etablissemanget. De pekar ut den “riktiga sanningen”. De exploaterar det hat som vuxit fram ur klyftorna och hittar den gemensamma fienden. Men fienden blir inte den minoritet som kontrollerar mellan 80 och 90 procent av rikedomarna och lever på alla andras bekostnad. Det blir muslimerna. Det blir de som flytt från förtryck. Det blir de mest utsatta. Och folket går på den lögnen.
.
När 80 procent av folket måste slåss för att överleva på 10 procent av Sveriges förmögenheter, uppstår förstås fler problem än rasism. Människor arbetar hela livet för en pension som inte räcker till och medellivslängden mellan två klasser kan skilja sig 20 år i samma svenska stad.
Så nästa fråga blir: Hur löser vi detta? Det är idiotiskt att vi saknar både förmögenhets- och arvsskatt i Sverige. Vi har idag 178 miljardärer som äger dubbelt så mycket som svenska statskassan. Men vi måste tänka längre än beskattning.
.
För att hitta botemedlet mot klassamhället måste vi titta på orsakerna. Vad rättfärdigar att våra chefer inte är demokratiskt valda av företagens arbetare, när de kan ha fler anställda än vissa länder har invånare? Alla håller med om att alla fattiga länder i Afrika måste demokratiseras, där stor del av befolkningen är analfabeter. Men när vi sedan går till jobbet, underkastar vi oss gärna ett avancerat diktatoriskt och hierarkiskt system där ägaren tjänar storkovan på vårt arbete.
.
Lösningen är i varje fall inte att sänka ingångslönerna för de fattiga, sänka skatten för de rika eller skylla på invandringen. Angrip kapitalismen. Jag vägrar bo i ett land där storföretagens ägare tjänar 66 gånger så mycket som en undersköterska. Men jag vägrar att flytta.