Ytligt opium till det manliga folket

Simon Olofsson hänfaller till sociala medier-knarkande och finner en kultur där chauvinism och ytligt skräp förvandlas till visdom.

Simon Olofsson dyker i sociala medier och finner en kultur lika dum som den är beroendeframkallande. (TT)

Simon Olofsson dyker i sociala medier och finner en kultur lika dum som den är beroendeframkallande. (TT)

Foto: Silas Stein/AP/TT

Krönika2022-08-20 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sociala medier kan vara både en gåva och ett gift och även på giftsidan finns det grader i helvetet. Reels är sociala mediers motsvarighet till heroin. Jag scrollar och scrollar och scrollar. Video på video med allt som jag inte behöver. Vuxna människor som mimar till musik och filmcitat, ungdomar som dansar, tjejer och killar som vill sälja sitt utseende till en sexfixerad publik. Låter det dumt? Det är det. Men det är beroendeframkallande så inåt helvete.

Värst i denna miserabla röra av kulturellt internetskräp är dock de videos där meningslösa citat har modifierats för att verka djupa. Med hjälp av sentimental ambient-musik plockas citat ur olika intervjuer ut och modifieras för att ge känslomässig effekt. Här finns alltifrån tips på hur man lånar pengar för att undvika skatt till MMA-stjärnor som berättar om sina segrar. Entreprenörer drar tårdrypande stories om hur ingen trodde att de skulle lyckas och alfahannar snackar dejtingtips för att få brudarna på kroken. Allt tonsatt till musik som ska locka fram vår känsla av att se in i livets bultande hjärta, allt framställt som vore det Kristus själv som proklamerar Guds eviga visdomar.

Jag har ett eget ord för denna kategori av intellektuell manipulation: känslotvätt. Genom en enkel kombination av musik och estetik kan vad som helst fås att framstå som djuptänkt. Jordan Peterson som försvarar lönegapen mellan könen? Inga problem. Poddaren Joe Rogan som snackar framgång? Går fint. MMA-fightern Conor McGregor som tjatar om sin egen förträfflighet? Utmärkt. Elon Musk som pratar företagande? Perfekt. Livscoacher och självutnämnda gurus får sina menlösa plattityder framställda som vore de tagna ur Mimers brun.

Det är ingen slump att ovanstående exempel utgörs av män. Det är nämligen bara män som glorifieras på detta sätt (kvinnor online verkar alltför upptagna med att objektifiera sig själva). I brist på mer sofistikerade intressen hänfaller den manliga publiken till denna hybridkultur av raggningstips, karriärsråd och låtsaspoesi. Det är ett opium för folket och männen faller enkelt till föga. I en ytlighetens samtid där alla gått vilse kan chauvinism, raggningstips och snabba pengar enkelt förvandlas till visdom.

Man är inte bättre än det man läser. Utifrån den premissen är kulturen på sociala medier lika tragisk som den är skadlig. Den är också beroendeframkallande så inåt helvete.