Seglar omkring i en av världens ballaste geosynklinaler. Vad är då det, frågar sig vän av ordning. Jo, en geologisk term som väldigt förenklat innebär att miljoner års sediment på havets botten gör uppror och reser sig med våldsam kraft. Lägg sedan till några istider på det, lite vatten och voila, du har en skärgård i världsklass. Det här lärde jag mig på Universitetet i Umeå och självfallet är det Höga kusten jag åsyftar. Sveriges kanske vackraste, inte minst nu när sommaren äntligen kommit i gång på allvar. Regattan på Ulvön är avklarad och lugnet börjar åter inställa sig ombord på Feelgood. Alla kombattanterna hade blivit ett år äldre – utom jag - och nattlivet därmed aningen kortare. En kväll lade vi oss faktiskt före midnatt. Någon föreslog att vi nästa år skulle samlas igen, men strunta i de krävande kappseglingarna och i stället umgås som vanligt folk. Knappast. Men visst behövs en föryngring inom sporten. Därför var det extra kul att segla med delvis nya gastar. Visst, det tar någon sekund längre i slagen första gångerna men på sikt är det bara kul att kunna introducera fler unga i den segling som ligger oss gubbar och gummor så varmt om hjärtat.
I söndags gick vi till alla vikars vik, Baggviken på Mjältön, Sveriges högsta ö med sina 236 meter över havet. Traditionen kräver bestigning med sten i ryggsäck som sedan läggs på röset längst upp. Förstagångsvandrarna brukar ta en rejäl klump från stranden medan den rutinerade tar en knytnävsstor bit efter stigen. Själv hittade jag en grusbit när vi nästan var uppe ... Men ändå. På kvällen när vi lika sedvanligt inmundigar en burk oproportionerligt dyr surströmming från Ulvön, smäller det till på stranden och eldsflammor skjuter våldsamt upp mot grantopparna. En gasolflaska har fattat eld och paniken är nära. Någon modig ger flaskan en spark ned i sjön och efter någon minut dränks elden av vattnet. Däremot fortsätter det pysa gas i gott och väl en kvart. Bra tryck i de där grejorna. Vilken lycka att det inte skedde ombord. Jag har en gång sett resterna av en sådan båt. En skrämmande syn.
Ohoj!