Varför skulle fjortonåriga fans vara sämre än andra?
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Läser om den upprörda tittarstorm som uppstår varje vecka Johan klarat sig vidare. Möts av rubriken "Nästa vecka tar vi honom!" på Aftonbladet och tvåtusen kommentarer från folk som befinner sig i besinningslös ilska och måste bikta sig på kvällstidningarnas debattforum.
Här är några av kommentarerna:
"Han ser ut som en jävla emobög, sjunger förjävligt och hans hår ser ut som könshår. Hans fjortonåriga fans röstar bara på honom för att de har skit i hjärnan och tycker han är snygg!"
"Det är bara äckliga emoungar som är lika fula som honom som röstar! Han dansar som en illamående pensionär och sjunger som en torterad kattunge som fastnat i ett staket. Fjortisarna som röstar kan gå och hora någon annanstans."
"äkel han är. en äklig emo bög jävel!! Förstör han världen helt!! Bort med dom smutsiga svinnen!!!!!!"
Även internationellt lyckas den lille 16-åringen från Mjölby uppröra:
"Which is the next song this Swedish little bitch will destroy?" skrev en kille från USA på Youtube.
Kort sagt: alla hatar Johan Palm. Alla utom småflickorna... och jag. Jag AVGUDAR nämligen honom. Jag tycker att han sjunger GUDOMLIGT, har ett eget genuint uttryck och en utstrålning som spöar övriga deltagare med hästlängder.
Däremot Kevin... Han är en överskattad klyscha, en mainstreamtilltalande dansbandsartist som hopplöst försöker blåsa liv i en karriär, som för övrigt kommer vara omöjlig att upprätthålla med tanke på vilken plattform han använder för att nå ut. Sliskigare människa får man ju åka till Malta för att hitta. Varför är han älskad medan Johan är hatad?
Det är alltid småflickornas musiksmak som anses vara den lägsta formen av musik. Det var samma sak på The Beatles tid. Deras största publik var till en början unga flickor. Detta var en katastrof, och istället stängde de fyra britterna in sig i en studio, rökte på och började pumpa ut en psykedelisk form av rock som riktade till sig en lite mer mognare, lite bättre målgrupp. Visst är det roligt att ligga med unga groupies efter konserterna, kanske Paul McCartney tänkte, men vara deras idol går inte för sig.
Vilken genre anses vara coolast? Rock! Vilken genre är den mest baktalade? Pojkband! "Jag hatar det där äckligt smöriga" brukar folk säga (som om inte det stämde in på Kevin). Ingen refererar till Backstreet Boys som något smickrande, medan det är enormt smickrande för en ung artistaspirant att höra att han påminner om Kurt Cobain. Trots att BSB sålt mycket mer än Nirvana.
Det är säkert många småtjejer som röstar på Johan, men det provocerar mig att deras röster på något sätt skulle vara sämre än andras. Absolut ingen skulle ju skriva "Amen det är bara tjugofemåriga killar som lyssnar på Nirvana!"
För att tjugotreåriga killar är den allra coolaste målgruppen. Fjortonåriga tjejer är den värsta.
Vad är det här för ett jävla kulturkoketteri? Varför skulle fjortonåriga tjejer vara sämre fans än andra? Varför måste musik placeras i en hierarki? Varför kan killar aldrig beundra tjejer eller ens rösta på dem i en sketen talangjakt?
Vem har bestämt allt detta?