För en månad sedan spreds ett inlägg, ett sådant som folk delar vidare, som jag nästan aldrig orkar läsa. Det var långt, för långt, men jag reagerade på alla kända personer som nämndes och började skumma igenom. Det började år 1919 och med Charlie Chaplin som just det året tydligen gifte sig med en 16-åring, när han själv var 29.
När hon var 18 och han 31 skiljde de sig och han blev sedan ihop med en annan 16-åring, som han tydligen hade känt sig hon var sex år.
.
1957 och 23-åriga Jerry Lee Lewis gifte sig med sin 13-åriga släkting. De var gifta i flera år och fick två barn. Snabb googling. Fan, det stämmer ju. Hur många gånger har jag inte fuldansat till hans "Great balls of fire" och hur kan jag aldrig hört om det här förut?
.
Listan fortsätter, år för år, herregud vad lång den är. Var Priscilla Presley 14 när hon träffade Elvis? Har jag hört det här, har jag reagerat på Priscillas ålder förut?
Och varför har ingen sagt att den 27-åriga Steven Tyler köpte vårdnaden av en 16-årig tjej 1975, för att hon skulle kunna följa med honom över statsgränser i USA? Liv Tylers pappa? Armageddon-Tyler? Vet folk om det här?
.
Tre veckor efter inlägget skriver jag på ett papper och min lägenhet är inte längre min. Det är sista spiken och allt gör ont och min signatur på överlåtelseavtalet blir smetig av rinnande mascara och han ska nu bo i lägenheten själv och jag någon helt annanstans.
.
Sist jag var singel var jag 24 år och precis färdigutbildad. Allt var skakigt och osäkert, men spännande.
Allt kunde hända, jag kunde hända. Nu är alla mina kompisar är ihop med någon. De planerar semestrar tillsammans, firar jul ihop, lever sina liv hopflätade.
.
Jag går på lägenhetsvisningar, med ett lånelöfte i endast mitt namn, och trängs med föräldrar som ska köpa bostäder till sina 19-åriga barn. En av lägenhetsvisningarna lämnar jag gråtande.
Jag fyller 31 om ett halvår och är ensam, livrädd. Kvinna, snart på kurvan neråt i fertiliteten, med skrattrynkor i ögonvrån. De går tydligen att få bort med botox, de säger det, alla kvinnor som nuförtiden går på botoxpartyn på fredagar.
.
Och jag kan inte sluta tänka på listan av kända män och deras förhållanden med omyndiga tjejer. Woody Allen, Roman Polanski, Jerry Lee Lewis, Elvis Presley - män som fortfarande hyllas för sina verk, de kreativa genierna. Äldre män och yngre kvinnor, det är ju inte helt ovanligt. Äldre, kända män och vackra, okända kvinnor, kanske ännu vanligare. Kanske till och med så pass vanligt att vi inte reagerar när kvinnorna är omyndiga.
.
Tänk, en sån kropp hade jag minsann också när jag var yngre. Ja, så sa en på jobbet till mig, från ingenstans. Det är 20 år mellan oss, att hon ens jämför sig, och dessutom vill att jag ska förstå att min ungdom också kommer att tyna bort. Det är kanske inte så märkligt ändå.
Hela problemet ligger precis just där: Vi reagerar knappt när kända män gifter sig med unga tjejer, barn. Vi avundas dem i stället. Ville inte varenda levande kvinna, oavsett ålder, vara 14-åriga Priscilla Presley när det begav sig?
.
Besattheten av unga, vackra kvinnor. Den makten. Vi kan inte skylla på att kända personer är knasiga, lite konstiga och inte jämförbara. Jag kommer ju så väl ihåg när killarna i min ålder från en sommar till en annan hade börjat umgås med fyra år yngre tjejer, som då var 15. ”De går med på vad som helst”, var det inte så någon av dem sa?
I somras hörde jag ett rykte om en av killarna, tydligen sexuella trakasserier mot en många år yngre tjej. Jag tror på ryktet, vem är blåögd nog att inte göra det? Ingen anmälan gjordes.