Ledig måndag och vårsolen slösar med värme när jag med bar överkropp metodiskt räfsar min stora tomt. Kanske inte ett nöje, men jag lider inte direkt heller. Fåglarna sjunger, björkarna knoppas och min lilla fransyska tumlar ystert runt i lövhögarna. Än är livet bara en lek för henne.
På kvällen tänder jag en eld och svalkar mig med en kall öl. Det är skönt att kylan och vintern är över, det är gott att leva när sommar och sol står för dörren. Livet återvänder.
Krönikan med rubriken "Ensak, inte huvudsak" (finns att läsa på webben) trampade på ömma tår. Ett flertal kristna har hört av sig och ondgjort sig över att jag hädat och hatat. Den som kan läsa innantill ser att det inte stämmer.
"Gud är god, han älskar alla människor, även dig" försäkrar en kvinna. Dessvärre måste hon ha fel. Det finns ingen gudomlig hand som fördelar gracerna och låter den svältfödde äta sig mätt. Ingen gudomlig makt som ingriper när ondskan blir så framfusig att den till sist saknar logik.
Redan för 2 000 år sedan tog filosofen Epikuros upp det här problemet. Ungefär så här:
"Antingen vill gud utplåna ondska, men kan inte. Eller så kan han, men vill inte. Om han vill, men inte kan, är han maktlös. Om han kan, men inte vill, är han ondskefull. Om, som vissa säger, gud kan utplåna ondska, och gud verkligen vill det, varför finns det då ondska i världen?".
Det där har säkert många troende funderat över och kanske tror sig några sitta med svaret eller rent av facit. Jag gissar att skulden faller tung på kvinnan. Hon som bet i äpplet och därmed förstörde allt det oskuldsfulla. Eller varför inte som skämtgruppen Grotesco satiriskt sjunger i "Det är bögarnas fel" (finns på Youtube).
Mm, det finns alltid en syndabock. Därmed inte sagt något om troende människors grad av godhet. Den varierar lika mycket som för icke-troende.
Att sedan definiera vad som är gott och ont är inte alltid självklart, om än de flesta av oss tror oss veta var gränserna går.
Och i min trädgård lyser solen varm. Det måste vara gott. Och solen lyser över fattiga och rika, men det var inte alla som fick parasoll. Faktiskt inte ens vatten.
Jag varken hatar eller hånar när jag konstaterar att vare sig förr eller nu har böner stillat törstande läppar eller hungrande magar. Någon sådan gudomlig rättvisa existerar inte.
Jag anser att människan måste rannsaka sig själv och söka ljuset i sitt inre. Det kan då gestalta sig i olika trosuppfattningar, men det kan också innebära att vi med förnuftsmässiga skäl tar itu med de mest uppenbara orättvisorna. Demokratisk socialism är en tänkbar väg och som av en händelse poppar Thorstein Bergmans gamla fina kampsång "Alla tillsammans" upp i mitt huvud.
Bergman sjunger om människans rätt och konstaterar krasst att det är politik som gör att några få kan suga ut resten. Ja, det här var på den tiden när människor fortfarande trodde att det fanns alternativ till hyperkapitalism och roffarmentalitet.
Han sjunger "Det finns ingen ödets och himmelens lag/det finns ingen slumpens cynism" och rundar av med "Framtiden kan verka hopplös men/det är människan som skapar den".
Men om djävulen finns så var det nog han som lät TV3 sända hockey-VM. Och är det den fan eller Moderaterna som tvingar människor att slava i Fas3?