"Jaha, då var det roliga slut för den här gången"
Det är alltid med ett visst vemod man inser att en semester på en campingplats är över och samtidigt är det också då det verkliga jobbet väntar.
För lika roligt (om det nu kan anses som roligt överhuvudtaget) som det är sätta upp ett förtält, lika trist är det att plocka ner det igen. Alla olika tältdelar och pinnar som ska tas ner, sorteras och packas. Bord som ska skruvas isär och stolar som ska läggas ihop, mattor som ska sopas av och vaxduk, stolsdynor och ljus som ska läggas tillbaka i husvagnen.
Sedan är det disk som ska diskas (här är det ju en fördel om campingen har en diskmaskin), perkulator som ska sköljas ur och sedan in med alla grejer i husvagnen och se till att ingenting kan ramla ner eller gå sönder...
Phu! Sedan gäller det förstås att se till att jackan man behöver sedan inte ligger allra längst in i husvagnen (vilket den brukar göra) Att barnen har sina grejer med sig i bilen (läs kuddar, datorer, mobiler) och att vagnen sitter ordentligt fast i bilens dragkrok innan man börjar rulla mot utcheckningen.
...och jo, här börjar man redan bli ganska less och då väntar flera timmar i bilen innan man är hemma igen.
Den här gången bestämmer vi oss för att köra en annan väg hem och styr kosan från Lycksele mot Umeå. Vägen är slingrig, men mysig och barnen sover gott i baksätet efter morgonens bestyr.
Men trots att lugnet råder en stund känns huvudvärken irriterande.....
Det är då maken kommer på det: "Alltså, vi har ju inte druckit något kaffe"
Nej, det glömdes faktiskt bort i all hast på morgonen och nu befinner vi oss "in the middle of nowhere", panik!
Men plötsligt får jag syn på den: Skylten med texten: "Camping och kaffe" och maken viker genast av från vägen. "Granö" heter platsen som vi befinner oss på och här finns ett supermysigt litet fik där man kan köpa både kaffe och glass.
Lillkillen sover fortfarande och storkillen är lite tonårstjurig och vill hellre sitta kvar i bilen, men efter en stund så är båda killarna med oss och mumsar glass. Ett perfekt stopp!
I Umeå blir det middagsstopp tillsammans med vänner som befinner sig på fotbollsturnering, sedan vidare hem igen till värsta vilda Jack Russel-terriern Ruben som fått vara med sin flock hemma i Piteå under tiden som vi varit borta. När vi kommer in i hallen har en gladare och vildare hund sällan skådats!
Och, visst är det skönt att vara hemma igen, men samtidigt så väntar återigen allt jobb man måste göra: Plocka ut alla grejer ur bilen och husvagnen igen, städa ur dem båda, sortera, tvätta...
Men nej, det orkar vi inte med nu, inte klockan halv elva på kvällen, utan det räcker med att ta ut maten och det absolut nödvändigaste som behövs tills nästa morgon från vagnen innan det är dags att krypa ihop i TV-soffan.
Först två dagar senare kan vi se ljuset i tunneln: Då är alla grejer inne från husvagnen och bilen, allt är tvättat, sorterat och organiserat. Dessutom är hunden nybadad, gräset klippt, blommorna vattnade, posten sorterad, mer mat införskaffat och husvagnen undanställd.
Phu! Det är jobbigt att vara på semester!
I kväll blir det mysigt tjejfika! Till helgen ska jag försöka sy ihop ett schema som innefattar både besök på Nolia-mässan, grillkväll med grannarna, 40-årsfirande, surströmmingsätande med bad och dessutom eventuellt försöka fira lillkillen som fyller hela nio år på måndag! Hm, kan nog bli en logistik som blir svår att lösa...
Nog var det skönt att vara ute på husvagnssemester! Eller som semestertipset jag såg under vårt fikastopp i Granö. Varför inte tillverka en egen flotte av timmer och rep nästa sommar och låta den få föra oss nedströms Umeälven? Här har vi definitivt inget förtält att sätta upp i alla fall, man sover väl i något slags, eh...tält? Ja, vi får väl se hur det blir?