Sossarna vill ta till hårdhandskarna mot de rika. Kapitalskatterna ska tillbaka och tak på schablonbeskattade investeringssparkonton (ISK) och kapitalförsäkringar (KF) ska införas. Frågan är ju dock vem som är rik.
Ekonomin efter finanskrisen är fascinerande. Den lånebubbla som sprack 2008 och som skickade hela världen rätt ner i recession borde kanske lärt oss något. Men inte det. Istället har lånen ökat dramatiskt sedan dess och svenskarna är nu ett av världens mest skuldsatta folk. Inte konstigt när incitamenten är att låna mer och spara mindre.
Det senaste decenniets låga räntor eroderar våra pensioner och våra sparpengar äts upp av inflation när ingen ränta erbjuds på sparat kapital. Den ekonomiska politiken har deporterat hela generationer till skuldträsket. Jag säger deporterat, för det är inte ett val. Riksbanken håller inga val och dess tjänstemän finns inte på några röstsedlar. De påhejas däremot av politiker och banker som med ränteavdrag och billiga lån vill få oss att låna mer istället för att spara och handla med pengar vi äger. Facit är en bostadsmarknad på amfetamin och hela liv som framlevs på skenande kredit. Lätt hänt när det är billigare att låna än att spara.
De senaste åren har många upptäckt fonder och aktier tack vare att ISK och KF gjort sparandet enklare. Istället för att gräva ner sig i än djupare skuld ser jag nu folk som försöker minska sina lån och som för första gången tar ansvar för sin ekonomi. Jag ser människor i min ålder som fattat att vi måste fixa vår egen pension och unga föräldrar som sparar för att skapa en tryggare vardag till sig själva och sina barn. Det är dessa som i längden kommer att drabbas när sparformer som ISK begränsas och försvårar för människor utanför den ekonomiska eliten att äga sin ekonomi. De som är rika på riktigt drabbas inte. De har råd att göra sällskap med den procent som redan gömt undan dryga 300 000 miljarder i världens många skatteparadis. Kvar står svensson med papperspåse i hand och höjda skatter på sina modesta besparingar.
Magdalena Andersson (S) säger nu att ”det är viktigt att alla som är ute i den här debatten inte skapar onödig oro så att människor tror att deras besparingar på ISK ska försvinna”. Kanske vore det bättre att politikerna inte gör det, så slipper vi tro att sossarna går bankernas ärenden? Den som är satt i skuld är som bekant inte fri.