Semester och äntligen finns det tid för allt och ingenting.
En regnig dag ser jag den omtalade grekiska filmen Dogtooth. Det är en omtumlande, men skruvad rulle. Visst, familjen Adams är onekligen speciella, men det här kan vara filmhistoriens märkligaste familj.
I korthet handlar det om en familjefar som håller sin hustru och de tre halvvuxna barnen inspärrade på en stor egendom. Barnen är i princip bortkopplade från omvärlden och fullkomligt hjärntvättade av sin far och mor.
Vissa scener är roliga i all sin absurditet, men vi pratar inte komedi här. Snarare en hårt åtdragen snara som visar vilket obehagligt förtryckarorgan kärnfamiljen kan vara. Ingen insyn, inga intryck utifrån, inga impulser att tänka och tycka själv.
Väldigt obehagligt och den som så vill kan givetvis dra paralleller till familjer och grupper där det bara finns en sanning. Där det enkelspåriga har företräde. Där ingenting ska eller får ifrågasättas.
Dogtooth är väldigt bra. Den har en tendens att dröja sig kvar och klibba sig fast.
Men, som sagt, semester och då sitter man inte gärna inne. Hyr en stuga vid Laisan och det är en fullträff om man bortser från att vattnet är alldeles för högt. Att vada är förenat med närmast livsfara i det läget.
Högt vatten i Laisan ska på intet vis jämställas med högt vatten i Arjeplogsströmmarna. Där är det betydligt lättare att vada och där behövs mer vatten.
Men stugan är fin och när det bjuds på riktig högsommarvärme är det bara att plocka fram shortsen och kyla biran i det kalla vattnet. Jag kan försäkra att det är kallt eftersom jag roar mig med att bada.
Visst får vi fisk, men ingen är värd att skriva om. En dag följer vi Dellikälven upp till fallet. Det är väl runt åtta kilometer och i tryckande värme omsvärmad av miljoner små vänner är det en tämligen svettig promenad. Men vattenfallet är onekligen vackert.
I lördags var det demonstration i Arjeplog mot planerna på ett kraftverk. Givetvis hade jag tänkt delta, men ett par timmars fiske i Skiltje ställer till det. Utan klocka lyckas jag missa demonstrationen med en dryg timme. Skämmes, tammefan! Och jag som brukar skryta om hur bra jag är att läsa av tiden med hjälp av solen.
Å andra sidan, alla vet var jag står i den här frågan och det var mycket folk på plats. Kampen fortsätter.
Väl hemma tar jag tag i roligheter som gräsklippning och andra göromål. Det kanske låter skruvat, men det kan vara rätt skönt att klippa gräs i shorts när solen skiner och dagarna är lediga. På kvällarna kan man utan minsta dåligt samvete ta sig ett glas iskallt rosévin eller en kall öl.
Glöm bara inte en ölflaska i frysen som min vän gjorde. En Kaltenberg med betoning på KALL-tenberg.
Visst kan det vara kul, eller i vart fall okej, att dra igång projekt på sommaren, men har man tre veckor att spela med känns hustruns lista både lång och svårjobbad. Den blir liksom hängande och jag sjunker in i en god bok i hammocken istället.
För övrigt har jag gjort ett Mensatest på tid och min förhoppning på ett IQ i klass med de överbegåvade blev ordentligt grusad. Jag fattade, men att hinna 30 knepiga grejer på tio minuter var inte att tänka på. Resultatet blev därefter.