Hur vet magnecylen var man har ont? En smart fråga ställd i 60-talets tv-program Fråga Lund (som förövrigt ska återuppstå). Vad expertpanelen svarade på frågan om magnecylens orienteringsförmåga minns jag inte, men mitt ovetenskapliga svar är i alla fall att magnecylen inte hade en susning om var man hade ont. Den irrade omkring i kroppen och ställde till det, än här, än där, kallas för biverkningar, innan den av en slump råkade på det onda.
När magnecylen nått målet, en värkande knäled eller ännu längre söderut, fötterna, var den tämligen urvattnad. Doktor Bergström, icke längre med oss, var troligen insatt i magnecylens dåliga lokalsinne, varför han ordinerade farmor åtta tabletter per dag när hon kände årets influensa nalkas. Av åtta skulle väl åtminstone någon hitta fram i någorlunda god kondition.
Bra mot flunsan, mindre bra för farmors mage, besvär hon kurerade med bikarbonat. Ett universalmedel. Kan användas till allt från sura uppstötningar, till bakverk och rengöring av toaletten. Bakverk som bakverk.
Magnecylen var, om man så säger, obemannad. En löshäst som saknade styrmekanism. Forskarna tittar djupt i sina provrör för att ändra på det och förse läkemedel med en sorts adress till ett bestämt mål. Eftersom pillret åker ner i magen borde sambandscentralen för alla utskick ligga där. Kroppens postsorterare kollar adressen, ser till att pillret kommer med på nästa transport och medicinen levereras till rätt ställe.
När samma kropp ska ha fem, tio olika mediciner och pillren kommer nerforsande till centralen i ett mindre vattenfall, finns förstås risk för felskick på grund av stress där i magen. Särskilt i semestertider, vikariernas stund på jorden. Det är därför man helst inte bör bli sjuk på sommaren.
Försök pågår också med medikamenter bemannade med robotar som, likt den där St Bernhardshunden i Vännäs jag nämnde för en tid sedan, trofast utför sitt uppdrag. Utan att göra avstickare eller spilla omkring sig av medicinen i mage och tarmar ska den gå raka vägen till den del i kroppen som är i nöd.
Med "intelligenta" läkemedel ska patienten fortare bli fri från sina besvär och slippa biverkningar. Underbart. Våra vanligaste värktabletter förefaller dock ha långt kvar till denna upphöjdhet. Det framgår av uppmaningen: "Läs alltid bipacksedeln noga innan du tar denna medicin".
Man läser och läser, sida upp och sida ner med finstilta hemskheter som kan inträffa i närkontakt med burkens innehåll. En på hundra får dittan, en på tusen får dattan och självklart är du, som annars aldrig vinner en enda grej, utvald till högsta vinsten i detta lotteri.
Fullkomligt livsfarligt. Tas på egen risk. Pillerburken ställs tillbaka i det överfyllda medicinskåpet som skulle kunna ta kål på en ansenlig folkhop. Du beslutar dig för att dö en naturlig död. Eller sluta läsa.