Fallet där en 50-årig man friats för våldtäkt mot en tioårig flicka har gett upphov till demonstrationer, krönikor, insändare och hashtaggar som #jagvetvadensnippaär. Ordet snippa har tidigare förekommit i hundratals domar utan att orsaka bryderier. Men när rätten nu vände sig till en ordbok som förklarade snippa med "det yttre kvinnliga könsorganet" blev det plötsligt problem.
Mitt i allt står en sak klar.
Den tioåriga flickan fick inte rättvisa.
Hur kan jag skriva så? Därför att det i hovrättsdomen står att det är styrkt att mannen fört sin hand innanför målsägandens shorts och trosor, hållit på hennes snippa och haft ett finger inne i snippan.
En annan sak som står klar är att hårklyverier kring enstaka ord kan spela all roll.
Och där kommer vi i media in i bilden.
För två år sedan, på internationella kvinnodagen 2021, lanserade vi på Piteå-Tidningen ett nytt verktyg. Sedan dess har vi kunnat följa fördelningen mellan män och kvinnor i vår rapportering i realtid. Varje enskild reporter ser sin genusstatistik i varje enskild artikel. Vi tittar även på redaktionens siffror i helhet, månadsvis och årsvis.
Vår mätning visar bara hårda siffror men genom dem skapar vi en större medvetenhet kring genus. Under de här två åren har vi fått en plattform för diskussion om hur vi kan skriva och rapportera på ett mer jämställt och inkluderande sätt.
Vi har kanske inte revolutionerat lokalsamhället, men vi förändrar i det lilla. Vi tänker till kring de enstaka orden. Vi undviker att använda vissa typer av bilder och vi märker också att våra läsares krav på hur vi rapporterar förändras.
När det gäller våra ordval i rubriker, främst när det handlar om mäns våld mot kvinnor, får vi ofta synpunkter. Senast i går såg jag en diskussion i sociala medier om sådana rubriksättningar. Det är sunt och friskt. Vår journalistik ska debatteras och ifrågasättas.
Ibland är kritiken berättigad och vi lyssnar till den, reflekterar och ändrar. Men det finns också gånger då flera andra parametrar väger in och gör att vi inte ändrar oss.
Man brukar säga att språket speglar samhället på samma gång som det formar samhället.
Vi fortsätter kämpa på. Det gör andra också.
Svensk ordbok ska nu se över sin definition av ordet snippa.