Det drar ihop sig till jul och ledighet och jag känner något konstigt. Hjärnan går liksom på ekonomiläge när jag sitter och dricker mitt morgonkaffe i fullmånens sken. Febrilt försöker jag känna vad som känns ovant och plötsligt slår det mig.
Det är mitten av december. Typ en vecka kvar till jul och jag är för första gången på många år inte stressad. Jag känner ingen hets. Har inga gigantiska och krävande deadlines. Ska jobba några dagar till, men bara så mycket jag vill.
Några julklappar ska köpas och lite lax vill jag grava. Men ... jag hinner.
.
Och jag undrar: Vad måste egentligen göras, bara för att det är julafton den 24 december? Måste verkligen ”allt” vara klart.
Och vad är det egentligen som ska vara så klart?
Någonstans smyger sig en oro ändå på. Detta känns verkligen udda. Ska man inte känna lite hets innan jul? Är det något jag missat? Tänk om det är något viktigt? Nej ... jag slår bort tanken och bestämmer mig för att fortsätta så här.
Har jobbat så in i bängen denna höst, planerat starten i januari för länge sedan och har ett rätt så trevligt, men fullt schema, under både januari och februari.
Nästan så att det stressar mig, att jag inte är stressad.
.
Att ta lugna stunder, och lugna perioder, är verkligen viktigt. Det behöver inte vara mycket. Det kan handla om en förmiddag eller en kväll. En liten kafferast!
I min familj är schemat så fullt med träningar, aktiviteter, åtaganden och jobb att jag har insett att jag måste vara mer i allt, här och nu. Inte gå och tänka ”efter det ska jag njuta” eller ”efter det ska jag vila” – och så rullar det bara på. "Efter" kommer aldrig.
.
Det är ju för tusan just nu det händer! Sedan händer något annat och efter det något annat.
Det gäller att träna sig på att vara just nu. Hitta de små luckorna, även om det ibland kan kännas som om dessa luckor inte finns. Men visst finns de.
Och gör de inte det, då är det banne mig dags att dra rejält i handbromsen och fundera på hur du vill leva ditt liv.
.
Jag är inget fan av högtider. Just för att de är kopplade till en massa måsten. Men nu känner jag mig redo att tänka om.
Måstena är det bara jag som styr över.
Jag ska fasen inte hetsa över att jag inte är julstressad. Jag ska njuta och varva ner ännu mer! Så när vårt jullov kommer ska jag bara krama barnen, krama min Anders, åka skidor och köpa bageribakat julfika om någon skulle dyka upp på besök.
Jag tänker dricka mindre glögg, för det får jag ont i magen av även om det är gott. Jag ska sova utan att ställa klockan. Låta ljudböcker ljuda och gå promenader med hunden. Sedan får vi se vad som dyker upp och vad jag vill. Inte måste.
Ha nu en riktigt god jul, go’ vänner. För det ska jag ha!