Och Bali kryllar av Ernst Kirchsteigers

Liza Nilsson återvänder till Bali. Där konstaterar hon att med datorn som central arbetsplats ­öppnas möjligheten att bo på platser där man kan utöva sina mest älskade hobbys varje dag. Och så skriver hon om Ernst-människorna.

Strandliv. Liza Nilsson befinner sig i paradiset, som visar sig vara en surfby i södra Indonesien.

Strandliv. Liza Nilsson befinner sig i paradiset, som visar sig vara en surfby i södra Indonesien.

Foto: Liza Nilsson

Krönika2017-05-27 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

.

Jag befinner mig i paradiset. Det finns nog några olika på jorden, men jag är ganska säker på att det här i alla fall är ett av dem. Canggu, Bali – en liten surfby på en ö i södra Indonesien. Det har bara gått ett år sedan jag var här sist, men i sann ”Eat, pray, love”-anda hade jag inget annat val än att återvända.

Har man en gång varit på Bali så måste man åka tillbaka. Källa: Jag och Julia Roberts.

.

Canggu är en vacker plats. Palmer, tropiska blombuskar och risfält samsas med street art, hipster-fik, yogastudios och surfbarer – allt längs Indiska oceanen. Även om man skulle kunna argumentera för varför Canggu är paradiset ur ett rent kosmetiskt perspektiv, så är det framförallt platsens personlighet som charmar en.

.

- - - - - - - - - - - - -

”Everybody wants a piece of paradise.”

- - - - - - - - - - - - -

.

Det finns en stämning som genomsyrar hela Bali. Det är som att hakuna matata, carpe diem, yolo och övriga väggord förkroppsligats i exakt varenda människa här. Alla är Ernst Kirchsteigers – mysiga och bekymmersfria. Bara det att Ernst-människorna har klätt sig i långa linnen med enorma hål för armarna att sticka ut i, har saltvattenstjorvig surffrisyr och texten ”Good times, good vibes, good life” på sina Tinder-profiler.

.

Trots att det bara gått ett år sedan jag sist var här, så slår det mig med häpnad: Canggu har blivit mycket större. Jag hittar nya barer, hotell och restauranger runt varje hörn. På en av mina frukostar börjar jag prata med ett par från Österrike. De har bott i Canggu i femton år – och är långt ifrån ensamma om att ha valt Bali som sitt hem.

Canggu är fyllt av västerlänningar i exil – människor som frilansar framför datorn några timmar varje dag och sedan tillbringar resten av dygnet med att yoga, surfa, fånga dagen, hitta sig själva och slutligen också meningen med livet (= good times, good vibes, good life). Paret bekräftar min trendspaning. Canggu växer i en satans takt. Jag frågar dem ”Why do you think people are coming here?”.

”Cool places tend to attract a lot of people”, säger kvinnan och hennes make fyller i: ”Everybody wants a piece of paradise.”

.

Naturen – och att vara nära den i sitt dagliga liv – tycks bli viktigare och viktigare för många. Med datorn som central arbetsplats, öppnas möjligheten att bo på platser där man kan utöva sina mest älskade hobbys varje dag – och inte bara på semestern.

.

- - - - - - - - - - - - -

Norrbotten, förbered er.

Vi sitter på en av norra

halvklotets vackraste platser.

- - - - - - - - - - - - -

.

Jag misstänker att detta är några år bort, men efter veckans trendspaning känns det tydligare än någonsin: Norrbotten, förbered er. Vi sitter på en av norra halvklotets vackraste platser. När Ernst Kirchsteigersarna inser det så kan vi räkna med en exploderande inflyttningstakt. Möjligtvis byts linnet (sidospår: om man ens kan kalla det för linne – hålen är verkligen OSUNT stora?!) ut mot funktionsriktiga fjällbrallor, surfbrädan mot skidor och vespan mot skotern.

Allt i jakten på good times, good vibes and a good life.

Läs mer om