Moder Svea kan behöva några friår

Foto:

Krönika2018-10-16 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Tjoff! Där slog Ulf Kristersson huvudet i kaklet så hela Alliansen sprack. Ända sedan valnatten då moderatledaren hoppade ut på scenen och klargjorde att Stefan Löfven omedelbart måste avgå som statsminister och överlämna styret till honom, ända sedan dess har jag funderat: Hur kom han på det? Gissar att han fick fel manus med sig ut till sina anhängare och väntande journalister.

Ulf Kristersson och Moderaterna var valets största förlorare. Ändå skulle han och ingen annan bli statsminister. Att Stefan Löfven, som Alliansen fällt med hjälp av Sverigedemokraterna, inte ville hjälpa honom till den posten, var verkligen småaktigt, tyckte Uffe. Carl Bildt twittrade en annan åsikt. Den som var förvånad över att den planen inte gick hem, borde uppsöka läkare. Det tyckte också en av mina bekanta om en annan bekant som planterade ett hundratal meter häck. Fast det var ju något helt annat.

Carl Bildt tycker att Ulf Kristersson kan köra på. SD är inget att vara rädd för. Bildt har erfarenhet av dylikt. Utan stödet från Ny Demokrati, partiet som körde med läskbackar istället för järnrör, hade Bildt inte kunnat bilda "Europas skickligaste regering". Det gick så där. Vi förhandlade aldrig med Ny Demokrati, twittrar Bildt.

Nej, inte Moderaterna. Förhandlandet fick det allierade Centerpartiet sköta, berättade dåvarande partiledaren Olof Johansson på Centerstämma i Piteå. Framför allt var det den pragmatiske P-O Eriksson (sedermera landshövding i sitt hemlän Norrbotten) som fick agera springpojke åt Carl Bildt och Moderaterna som inte ville nedlåta sig.

Ulf Kristersson har testat alla konstellationer med sig själv som statsminister. Utom en. En regering med bara Ulf Kristersson. Han får nu tillfälle att fila på formen medan Stefan Lövfen kör sin distans. Löfvens utsikter är inte direkt strålande, trots att han leder största partiet och största blocket. Annie Lööf, som besitter dyrken till ämbetet, är ihärdig. Hon vill ha en Alliansregering med Ulf Kristersson som statsminister och Stefan Löfven som dörrvakt. Annars måste hon antingen svika sitt löfte om "Aldrig SD" eller äta upp sin sko. Med dom klackarna! Huva. Förstår att det känns gruvensamt.

Men nu måste hon välja, säger expertisen. Välja mellan svekdebatt (Jimmie Åkesson) och skotugget (Stefan Löfven). Annars riskerar vi att få en övergångsregering i fyra år. Jaha. Det kanske inte är så dumt. Kommer att tänka på läkarstrejker i bland annat Israel och USA. När läkarna strejkade sjönk dödsfallen, ibland till hälften, för att återgå till det normala när läkarna åter var i tjänst med piller och skalpell.

Vad jag menar är att Moder Svea kanske skulle må väl av en längre tids återhämtning och vila från alla behandlingar och experiment hon utsatts för under årtionden. En och annan akutinsats kan behövas. Någon Alliansregering lär det inte bli, emedan Alliansen är dödförklarad. Dess ande svävar över Maud Olofssons badtunna i Högfors.

Läs mer om