Stefan Ingves har slitit hårt med att få fart på inflationsbrasan. Eldat på med nollränta, minusränta, ännu mer minusränta. Men icke. Inte ens svindyr persilja fick det att tända till. Hur som helst, persilja är inte mycket att bygga en räntebana på.
Ingves är inne på upploppet av sin karriär som chef för Riksbanken. Nästa år kan han glömma inflationen och ägna sig åt rosorna. Riskfritt kan han redan nu säga vad han tycker och han tycker uppenbarligen att det är dags för andra akrobater i samhällscirkusen att kliva in i manegen och dra sina procent till inflationen.
Just när avtalsrörelsen drar igång, kommer riksbankschefen med en löneprognos som garanterat orsakat kaffe i vrångstrupar och bestående hicka på sina håll. Ingves tror att svenska löner kommer att öka rejält framöver. Han tror att timlönerna stiger med 3,0 procent i år, 3,3 procent nästa år och 3.5 procent 2019. Löneökningar som inte ens facket vågat klämma fram inför stundande avtalsrörelse. Erbjud Ingves en stol vid förhandlingsbordet! Han blir snart ledig.
Vad han egentligen säger, enligt Spaltens kremlolog, är att folk tjänar för dåligt. Får inte ut sin rättmätiga del av kakan de bakar ihop. På tok för stor del hamnar hos de övermätta. Den grupp som dessutom fått högsta utdelning av skattelättnader. När de välbeställda har för mycket och de mindre välbeställda för litet, blir det ingen inflation. Den ena gruppen behöver inget mer och den andra har inte råd.
Från Riksbanken hävdas med emfas att detta inte är något inlägg i avtalsrörelsen, bara en prognos utifrån läget på arbetsmarknaden.
"Vi kommer fortsatt att befinna oss i läge med positivt outputgap och det kommer att ge sig tillkänna i att lönerna stiger", sa Ingves. Exakt vad "outputgap" innebär vet inte Spalten. Förmodligen inte heller rapporterande reporter. I så fall borde människan ha bemödat sig om att förklara för allmogen som inte alla har gått på Handelshögskolan. Men skit i det. Något positivt är det i alla fall och det ska få lönerna att stiga och, tror Ingves, även inflationen.
Riksbankschefens tro på marknadskrafterna tycks ha försatt Svenskt Näringsliv i koma. Inga kommentarer. Sådant tal bör tigas ihjäl. Det är svåra tider. Ja, inte nu. Men sedan. Någon gång. Och klyftorna måste upprätthållas. Håll avståndet, som Trafikverket säger till oss bilister.
Riksbankschefen ser inga dåliga tider i spåkulan. Det gör inte heller Konjunkturinstitutet. Rapporterar att svensk arbetsmarknad är starkast i EU. Trots massinvandringen. Eller tack vare. Tiderna blir bättre och bättre. Och ljusare på mer än ett sätt. Solen är uppe med tuppen och går inte och lägger sig förrän det blivit mörkt. Bara en sån sak!