I slutet på oktober så är det en biblisk och bokstavlig prövning att se ljuset här uppe. Jag är för rädd för skoter, för rastlös för jakt, för artrosig för skidåkning och för slö för handskar. Nu väntar ett halvår av skrap av rutor som inte vill bli skrapade och letande efter borttappade barnvantar som inte vill bli hittade.
Kan vi inte snälla få något att se framemot? Jo, det borde vi väl kunna?
Efter min krönika om sponsring till idrotten och stiftelsen för elitidrotten hamnar jag med jämna mellanrum i sociala sammanhang där någon klok säger, “Niclas, vi får inte glömma bort kulturen” eller “Borde det inte gå att göra nåt liknande för kulturen?”
Jag brukar svara att det borde ju gå. Och att vi verkligen inte får glömma bort kulturen.
För det är klart det går. Och det vore ju dumt att glömma bort kulturen.
Klipp till förra helgen. Var på after work i Luleå och råkade springa in i något som hette Luleå live. Det var en festival fast utan tivoli, öltält, och bajamajor. Istället hade man förvandlat restauranger, hotellobbys och kaféer till mindre scener. Otroligt mysigt koncept. Massor med livemusik, bra framträdanden och gratis entré. Puls i Luleå centrum. Allt är sannerligen inte dumt med residensstaden.
Borde vi inte låna den idén?
Det är typ noll Luleåbor som läser det här, vet en, men tror inte han kommer skvallra. Vi kan väl göra det till vår egen lilla mysiga vinterfestival? Vi kan döpa det till ... Piteå live?
Det borde gå få ihop, lyssna på en generation Juuso på Pensionatet, Andreas Mattson gör sin grej i Kust lobby, Swinging wheels vänder upp och ner på Kalles, Emma Bogren inviger Emins nya kvarterskrog, Riprockarna nostalgiinjicerar Statt, dammar av Tarmgas på Centrum och paret Neideman fyller Kajman. Slutligen så vallfärdar hela Piteå till en midnattsspelning med Storstryk i Gallerian. Därefter efterfest på Bishops och allsång till Euskefeurat.
Haka nu inte upp er på mina referenser, se den större bilden. Linda Bengtzing är min musikaliska ledstjärna. Jag kan inte musik, men förstår att vi måste bli bättre på att hitta på saker vintertid i den här staden. Ska vi inte göra det? Jag kan lösa affischer.
Tänk er att på årets mörkaste och mest jävliga helg få strosa runt bland Piteås bästa ställen, träffa folk, ha kul och inte glömma bort kulturen. På med dansskorna.
Gågatan är uppvärmd.