Som reporter träffade jag föräldrarna vars son höll på att knarka ihjäl sig. Familjen som förlorat ett spädbarn. Den cancersjuka mamman som förberedde sig på att dö ifrån sina barn. Även om historierna är tunga att lyssna på och skriva om, så är det ingenting jämfört med den börda de drabbade bär.
Samtidigt har de jag intervjuat alltid imponerat med sina livsinsikter. En av de absolut bästa sakerna med mitt jobb som journalist har alltid varit att jag fått chans att lyfta blicken.
Efter att ha pratat med Ida, 38 år, som bland annat sa: "Min plan är att bli en häftig skyddsängel, så att jag kan ge barnen puffar av energi när de har det svårt. Jag kommer aldrig att lämna dem och när de dör ska jag ta emot dem" är det svårt att vara vardagsirriterad.
Slut mjölk till kaffet, ett förskolebarn som behöver gå på toa när vinteroverallen redan är påtagen, en hund som ätit något äckligt. De sakerna blir med ens världsliga.
Idag är det mina kollegors texter som berör mig. Deras skildringar får mig att lyfta blicken, på samma sätt hoppas jag att de får dig som läser att också stanna upp ibland.
I min roll som chefredaktör behöver jag också lyfta blicken på många olika sätt. För ett tag sedan pratade jag med Företagarna om Piteå-Tidningens journalistik. Jag började med att backa bandet och lyfta journalistikens bakgrund. Sådant man läste om i skolan och sedan glömde. Det som inte alls handlar om spännande saker som namnpubliceringar eller vem som ligger bakom brottet vi nyss skrev om.
Jag pratade om att journalistiken är så viktig att den finns i två grundlagar. Och att den särställningen också ställer krav på oss. Vårt ansvar är att självständigt informera och granska. Att det är grunden för ett fritt, demokratiskt samhälle.
Det kan verka långt borta från Piteå-Tidningen att prata om hat och hot, om inskränkningar för journalister och vår bevakning. Men tyvärr. Det finns representerat i vår vardag också.
En del av mitt jobb handlar om att svara på kritik. Kritiken handlar om vad vi publicerar och på vilket sätt. Det handlar om vad vi inte publicerar och många andra saker. Vårt jobb väcker känslor och skapar debatt, precis som det ska vara. Men det är också viktigt att lyfta blicken ibland och tänka på vårt grundläggande uppdrag.
Särskilt idag, på pressfrihetens dag.