Min andra långsväng längs E45 på bara några månader. Först var det höstlandskap från Göteborg till Piteå, nu smällkalla vinter tur och retur Östersund. Vinter eller höst, sommar eller vår, dimma eller regn, snö eller sol, det gör ingen större skillnad. Det som framträder längs E45 är ett sceneri av minnen och långsamt förfall, av minskande befolkning, övergivna hus, nedlagda fabriker, tomma gator. E45 är ett panorama över ett döende Sverige.
I varje ort finns ett syfte som föregår dess historia. Sveriges inland är stort. Enormt faktiskt. Sverige är ett av Europas största länder men vår befolkningstäthet är bland den lägsta i världen. I Sveriges inland finns all denna yta. De orter som här växte fram åtföljer Sveriges moderna historia. Här avverkades det timmer som flottades till samhällenas sågverk. Här drogs inlandsbanan genom skog, berg och mark och möjliggjorde moderna kommunikationer i moderniseringen av Sverige. Här byggdes dammar, turbiner och kraftverk när Svea elektrifierades och tog steget in i framtiden. Här byggdes industrier i en tid där sekunderna var längre och marknadens logistikkedjor mindre nogräknade. Och här bosatte sig människor som levde där de arbetade.
Nu är det andra tider. Inlandsbanan blev byggd och den ligger där den ligger. Kraftverken tuffar på utan några större behov av personal. Flottningen har ersatts av lastbilschaufförer som kör ner mot kusten timmerhuggningen sköts av något fåtal skogsarbetare med effektiva maskiner. Sågverken har sedan länge lagts ner när produktionen flyttades till kusten. Kvar blir orter och marker som tiden sprang ifrån. Där rika människor äger träd men inga hus. Där jobben drog men folket blev kvar. Där de unga flyttar men de äldre väljer att stanna.
Sveriges inland är både vidsträckt och vackert, men det är också en påminnelse om den tid som sprungit iväg. Om det som blir kvar när pengarna flyttar och jobben byter plats. Många av dessa en gång så levande orter har tappat sitt monetära syfte och kvar finns en kropp som långsamt töms på sitt blod. När jag kryssar längs E45 kan jag inte låta bli att fundera på vad som skulle kunna vända skutan. Finns det något som kan få alla dessa anrika orter att blomstra på nytt? Som saker är nu står en sak nämligen klar: när det väl gäller är Sverige bara en kust utan inland. Resten har lämnats att bli historia och minnen.