Sprid nu inte ut det här, men jag måste motvilligt erkänna. Jag har tappat bort mig. Läget är inte alls bra. Omgivningen känns obekant och både GPS:en och specialsjökorten ligger hemma på bryggan. Av himlen och solen ser jag ingenting. Vart ligger norr? Hur skall jag hitta härifrån med hedern i behåll? Ingen aning. Frågan är hur det kunde gå så illa och vad jag egentligen gör här.
En natt för många år sedan kom vi över till Vasa i Finland. Det var mörkt och regnigt med usel sikt. Farleden in mot staden är dessutom knixig och delar sig på flera ställen. Det hela slutade med att vi fick ankra vid en brygga och invänta morgonen. När ljuset kom tillbaka väcktes vi av två urfinska kvinnor som med kraftiga tag bankade trasmattor rena på en likaledes urfinsk klappbrygga. Såpan stänkte så det stod härliga till och någon större notis om tre vilsna seglare från Sverige, togs inte.
Känslan kommer igen och de tungt lastade ekipagen som gnisslande passerar mig tar inte heller någon notis om mitt prekära läge. Konturerna flyter ihop. Jag färdas i cirklar. Vänta nu, har jag inte sett den där utstickaren tidigare? Och den där ögruppen ser välbekant ut. Hmm. Tiden går och olusten växer. Jag svettas ymnigt. Paniken är nära. Hur i hela friden hamnade jag här? Nyss var jag ju hemma och nyttjade en regnig dag till att måla dotterns rum. Ni vet, vitt och fräscht och allt det där. Borde ha seglat iväg redan då, lågtrycket till trots. Längtan till öppet hav och obruten horisont känns just nu starkare än kanske någonsin förr. Skall jag tvingas ropa på hjälp?
Då – som i ett gudomligt skimmer – ser jag den. Öppningen, räddningen, utgången. Jag sliter till mig ett paket värmeljus och rusar mot kassan. Slänger över några svåridentifierade mynt och kastar mig sedan ut genom glasdörrarna. Befriad! Jag har inget mot IKEA och förstår naturligtvis att upplägget är uträknat. Men jättebutiken i Umeå var en tuff navigatorisk utmaning och jag föredrar nog en kulen natt i Vasa skärgård före Ingvars labyrint av sängar, bokhyllor och köksöar. Men Svea fick i alla fall sitt vita fräscha skrivbord.
Ohoj.