Jag minns hur klumpen i magen växte sig större ju närmre jag kom uppstarten av de fem år av studier som skulle dra igång. Var det så jag skulle spendera min tid på när föräldraledigheten var över? Normen som är att skaffa sig en utbildning för att sen kunna få jobb är svår att kliva ifrån. I tystnad hörde jag svaret på min fråga, att varför inte börja med det jag egentligen längtade efter. Att istället skapa mig ett jobb där jag får möta människor, spendera mer tid i naturen, använda den kunskap jag lärt mig efter åren med idrottande, vara kreativ och samtidigt hjälpa andra att utvecklas. Den tanken kändes betydligt mer kittlande och det som egentligen begränsade mig var mina egna rädslor och fantasier över vad ett arbete skulle vara och vad andra skulle tycka.
Jag tror att anledningen till att många skiftar karriär under föräldraledigheten är bytet av perspektiv som föräldrarollen ger och de naturliga pauserna som uppstår. Dagarna innehåller nya rutiner, nytt fokus och jag upplevde att det fanns mer tid till reflektion än tidigare under alla amningspauser och långpromenader med barnvagnen. När tiden för tystnad uppstod hörde jag plötsligt vad rösten inom mig längtade efter. Aldrig tidigare hade det heller känts så viktigt att vara sann mot mig själv. Både för att ha energi till att vara min bästa version, men även för att vara den förebilden som jag önskar att vara som förälder.
Jag har under tre månaders tid låtit mitt eget företagande få ta ny form och kraft sen min man tog över stafettpinnen hemma. Studier får vänta till dess att det känns mer lockande. Jag tycker det är fantastiskt att få vara på något som jag kallar för mitt jobb och där jag känner mig påfylld vid dagens slut och hemgång. Tiden upplevs värdefull både när jag är hemmavid och när jag är ute på uppdrag och möter människor. Jag känner tacksamhet över att jag vågade följa min lust, gå emot det förväntade och satsa på min längtan jag fann ute på barnvagnspromenaden när Olle sov så gott. Att bli mamma har för mig handlat mycket om att möta det som är och att släppa kontrollen och föreställningar om hur det ska vara. Och visst är det just det – när vi släpper vår förväntan så öppnar vi upp för nya möjligheter.