Visst drömmer jag att rätt siffror i tombolan ska ramla ner och fullborda min lottorad, men sannolikheten är i ärlighetens namn inte stor. Du kanske drömmer om att hitta den där hästen som överraskar alla andra traventusiaster och sedan stå där som ensam vinnare.
Eller också kanske du drömsjunger "I natt jag drömde att all corona tog slut ..."
Mm, man kan drömma om mycket, men gissningsvis är det många som just nu hoppas vara en av de lyckliga 500 norrbottningar som slumpmässigt ska lottas att få göra en corona-test.
Har jag haft det? Är jag rent av smittad nu? Omöjligt att veta.
Jag hoppas i alla fall att jag blir en av de 500.
En på jobbet är stensäker. Han var sjuk i flera dagar och säger att han aldrig mått så dåligt. Han räknar upp symptomerna och vi nickar förstående.
Problemet är att så många smittade inte verkar blir sjuka eller möjligen känner av lättare förkylningssymptom. Verkligen lömsk den där coronan.
Symptomen spelar trots allt mindre roll eftersom minsta hostning eller nysning på jobbet får resten av arbetskompisarna att skrika "Åk hem" eller i värsta fall önska livet ur en.
Så, visst, jag kan ha haft det. Och säkert du också. Men vi har ingen aning och just därför önskar vi oss en chans att få veta, testa oss. Oklart till vilken nytta, mer än den psykologiska aspekten.
Samtidigt kan vi alla ta del av dödstalen och förstå att det här är ett virus som slår hårt, särskilt mot de äldre. Så, var försiktig där ute. Med eller utan test.
Ledig onsdag och går på promenaden. Soligt och kallt i luften, men nog börjar det våras. På Kärleksstigen flockas både blåsippor och vitsippor. Hemma i rabatten har scillan varit framme ett bra tag.
Jag räfsar några tag och väntar som alla andra på att värmen ska ta fart och att coronan lägger sig till ro. Fast det sistnämnda kan man väl bara drömma om.
Och sedan händer det. Vad som helst kan uppenbarligen hända. En flärp från jackfickan fastnar i bälteslåset när jag ska haka fast säkerhetsbältet. Omöjlig att få loss och till sist lossnar den lilla plastbiten och försvinner.
Och vad värre är, säkerhetsbältet klickar inte i. Går inte att låsa fast. Får hjälp av proffs, men nää och ett nytt bälteslås kostar 800 spänn. Känns onödigt för en liten jävla plastbits skull.
Men så, proffset på bilfirman sprutar in lite universalolja och med lite milt våld klickar det till. Sådant kan gör en glad. Och tacksam!