Kvinnoupproret har tiden med sig. Beroendeframkallande tv-serien "Vår tid är nu" sitter som en smäck. Kvinnorna på restaurangen förnedras av både kolleger och gäster. Ingen bryr sig. Fackets rödmosiga gubbar skrattar och tycker att kvinnorna ska ta klapparna på rumpan som en komplimang. Eget omklädningsrum? Litet skoj får dom väl tåla. Nästa fråga.
Just det. Nästa fråga. Hört talas om Margaret Hamilton? Astronauterna Neil Armstrong och Buzz Aldrin känner vi till. Världsberömda rymdhjältar. Margaret Hamilton blev inte världsberömd. Hon blev inte ens berömd. Hon blev bortglömd. Ändå var det hon, med sitt snille och sina unika dataprogram, som flög herrarna Armstrong och Aldrin tur och retur Månen. Om detta berättar Vetandets värld. När hon fyllde åttio var det någon, Barack Obama?, som kom på att den där Margaret nog borde uppmärksammas och så fick hon Presidentens Frihetsmedalj, USA:s förnämsta civila utmärkelse. Det dröjde bara fyrtiosju år.
Läkaren James Barry blev berömd för att ha revolutionerat militärsjukvården och bland mycket annat utfört första kejsarsnittet där både mor och barn överlevde. När James Barry dog avslöjades att han var en hon, Margareth Balkley. Som kvinna var hon chanslös inom yrket, så hon klädde helt enkelt ut sig till man.
Jodå, det går framåt. I Saudiarabien ska kvinnor redan nästa år tillåtas köra bil. Ansvarig minister i religiösa frågor är orolig eftersom kvinnor bara har en fjärdedel av mannens intelligens. Förstår att han är orolig. Det kan ju inte vara mycket att dela på.
Jag trodde att det var Gud eller någon närstående som nominerade nobelpristagare, men det är manliga professorer som nominerar manliga professorer. Och Svenska Akademien, som jag verkligen trott vara det allra heligaste, framstår i skenet av #MeToo som en snorrik, mäktig sekt, där man stöttar viktigpettrar och blundar för tafsande, och mer därtill, på unga kvinnor, hustrur och döttrar. Den utpekade "kulturprofilen" ser ut att vara en man som tar vad han vill ha. Och att bråka om det ger ju så dålig stämning.
Nästa fråga. Inte heller i år finns det någon kvinna med bland Nobelpristagarna. Varför? För att det finns så få kvinnliga professorer, svarar Nobelstiftelsen. Och varför finns det så få kvinnliga professorer?
Den frågan får Agnes Woold, överläkare och professor i klinisk bakteriologi, svara på. Lyssna på hennes sommarprat (SR play) om hur hon och hennes kvinnliga forskarkollega med gediget detektivarbete lyckades avslöja hur Medicinska forskningsrådet avslagit deras ansökningar till professorstjänster till förmån för mindre kompetenta män. Kanske får du ta något blodtryckssänkande, men du kommer inte att ha tråkigt. Jag lovar. Det är upprörande, underhållande och spännande. Rakt av ett manus för en film eller en tv-serie.
Än finns många "Fröken Frimans-Krig" att utkämpa.